1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.

2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.

3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»

4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.

5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.

6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.

7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.

8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.

9 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.

1 Jeová, como se multiplicam os meus adversários! Muitos são os que se levantam contra mim.

2 Muitos são os que dizem de mim: Não há em Deus salvação para ele. (Selá)

3 Tu, porém, Jeová, és um escudo ao redor de mim, A minha glória, e o que exaltas a minha cabeça.

4 Com a minha voz clamo a Jeová, E ele do seu santo monte me responde. (Selá)

5 Eu me deitei e dormi; Acordei, porque Jeová me sustenta.

6 Não terei medo das miríades de gente, Que se puseram contra mim de todos os lados.

7 Levanta-te, Jeová; salva-me, Deus meu, Pois feriste no queixo todos os meus inimigos; Quebraste os dentes aos iníquos.

8 A Jeová pertence a salvação, Sobre o teu povo seja a tua bênção. (Selá)