1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek.

2 Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.

3 Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.

4 Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.

5 Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.

6 Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.

7 Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.

8 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.

9 Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.

10 Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.

11 Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,

12 och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.

13 Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.

14 Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,

15 i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.

16 Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.

17 I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet.

18 Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.

1 De boas palavras trasborda o meu coração: Repito o que compus no tocante a um rei: A minha língua é pena de escritor expedito.

2 Tu és mais formoso do que os filhos dos homens; Sobre os teus lábios está derramada a graça: Por isso Deus te abençoou para sempre.

3 Cinge a tua espada, ó grande herói, Cinge a tua glória e a tua majestade.

4 Na tua majestade monta prosperamente Pela causa da verdade, da mansidão e da justiça, E a tua destra te ensinará coisas terríveis.

5 As tuas setas são agudas (Os povos caem debaixo de ti) No coração dos inimigos do rei.

6 O teu trono, ó Deus, é pelos séculos dos séculos; E cetro de eqüidade é o cetro do teu reino.

7 Amaste a justiça, e odiaste a iniqüidade; Portanto Deus, o teu Deus, te ungiu Com o óleo de alegria acima dos teus companheiros.

8 Todas as tuas vestes cheiram à mirra, aloés e cássia; De palácios de marfim soam instrumentos de cordas que te alegram.

9 Filhas de reis estão em o número das tuas queridas; À tua mão direita está a rainha, ataviada de ouro de Ofir.

10 Ouve, filha, considera e inclina o teu ouvido, Esquece-te do teu povo e da casa de teu pai;

11 Assim o rei desejará a tua formosura; Pois ele é o teu Senhor; presta-lhe tu homenagem.

12 A ti virá com donativos a filha de Tiro; Os mais ricos do povo suplicarão o teu favor.

13 Toda esplêndida está a filha do rei lá dentro do palácio; A sua vestidura é recamada de ouro.

14 Em vestidos bordados é ela conduzida ao rei; As virgens, suas companheiras que a seguem, Serão trazidas à tua presença.

15 Serão conduzidas com alegria e regozijo; Entrarão no palácio do rei.

16 Em lugar de teus pais serão teus filhos, A quem farás príncipes por toda a terra.

17 Farei que seja lembrado o teu nome em todas as gerações, Porquanto te darão graças os povos para todo o sempre.