1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.
2 Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
3 Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
4 Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. Sela. Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
5 Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
7 De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. Sela.
8 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
9 Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
10 Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
11 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna.
12 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
1 Compadece-te de mim, ó Deus, compadece-te de mim, Pois em ti se refugia a minha alma: Sim, nas sombras das tuas asas me refugiarei, Até que passem estas calamidades.
2 Clamarei ao Deus Altíssimo, Ao Deus que por mim tudo executa.
3 Enviará lá do céu e me salvará, Quando me ultrajar aquele que quer devorar-me; (Selá) Deus enviará a sua misericórdia e a sua verdade.
4 A minha alma está entre leões, Tenho que deitar-me no meio daqueles que respiram chamas, A saber, dos filhos dos homens, cujos dentes são lanças e setas, E cuja língua é espada aguda.
5 Sê exaltado, ó Deus, acima dos céus; Acima de toda a terra seja a tua glória.
6 Eles preparam um laço aos meus pés, A minha alma está abatida; Abriram diante de mim uma cova: Eles mesmos caíram nela. (Selá)
7 O meu coração está resoluto, ó Deus, o meu coração está resoluto; Cantarei, sim cantarei louvores.
8 Desperta, glória minha, desperta, alaúde e harpa; Eu farei acordar a aurora.
9 Dar-te-ei graças, ó Deus, entre os povos; Cantarei a ti louvores entre as nações.
10 Pois tão grande é a tua benignidade, que vai aos céus, E até as nuvens a tua verdade.
11 Sê exaltado, ó Deus, acima dos céus; Acima de toda a terra seja a tua glória.