1 HERREN mån I bedja om regn, när vårregnets tid är inne; HERREN är det som sänder ljungeldarna. Regn skall han då giva människorna i ymnigt mått, gröda på marken åt var och en.

2 Men husgudarnas tal är fåfänglighet, spåmännens syner äro lögn, tomma drömmar är vad de tala, och den tröst de giva är ett intet. Därför måste folket draga hädan såsom en fårhjord och fara illa, där det går utan herde.

3 Mot herdarna är min vrede upptänd och bockarna skall jag hemsöka. Ja, HERREN Sebaot skall vårda sig om sin hjord, Juda hus, och skall så göra den till en stolt stridshäst åt sig.

4 Från den hjorden skall en hörnsten komma, från den en stödjepelare, från den en båge till striden, från den allt vad styresman heter.

5 Och de skola vara lika hjältar, som gå fram i striden, likasom trampade de i orenlighet på gatan. Ja, strida skola de, ty HERREN är med dem, och ryttarna på sina hästar skola då komma på skam.

6 Jag skall giva styrka åt Juda hus, och åt Josefs hus skall jag giva seger. Jag skall i min barmhärtighet låta dem komma tillbaka, och det skall bliva såsom hade jag aldrig förkastat dem. Ty jag är HERREN, deras Gud, och skall bönhöra dem.

7 Och Efraims män skola bliva lika hjältar, och deras hjärtan skola glädja sig såsom av vin. Deras barn skola ock se det och bliva glada; deras hjärtan skola fröjda sig i HERREN.

8 Jag skall locka på dem och samla dem tillhopa, ty jag förlossar dem; och de skola bliva lika talrika som de fordom voro.

9 Och när jag planterar ut dem bland folken, skola de tänka på mig i fjärran land; och med sina barn skola de få leva och komma tillbaka.

10 Ja, från Egyptens land skall jag låta dem komma tillbaka och från Assur skall jag församla dem. Sedan skall jag föra dem till Gileads land och till Libanon; och där skall icke finnas rum nog för dem.

11 Han skall draga fram genom havet på en trång väg, böljorna i havet skall han slå ned, och alla Nilflodens djup skola torka ut. Så skall Assurs stolthet bliva nedbruten och spiran tagen ifrån Egypten.

12 Men dem skall jag göra starka i HERREN, och i hans namn skola de gå fram, säger HERREN.

1 Pedi a Jeová chuva no tempo das chuvas serôdias, sim, a Jeová que faz sair relâmpagos, e ele lhes dará chuvas copiosas, dará a cada um erva no campo.

2 Pois os terafins têm falado vaidade, e os adivinhadores têm visto mentira; têm contado sonhos falsos, procuram consolar em vão: por isso seguem o seu caminho como ovelhas, são aflitas, porque não há pastor.

3 Já se acendeu a minha ira contra os pastores, e castigarei os bodes; porque Jeová dos exércitos tem visitado o seu rebanho, a casa de Judá, e os fará como o seu belo cavalo na batalha.

4 De Judá sairá a pedra angular, dele o prego, dele o arco de guerra, dele todos os exatores juntos.

5 Eles serão como uns valentes que na batalha pisam aos pés os seus inimigos na lama das ruas; pelejarão, porque Jeová está com eles; e os que andam montados em cavalos, serão confundidos.

6 Fortalecerei a casa de Judá, e salvarei a casa de José: fá-los-ei voltar, porque me compadeço deles; eles serão como se eu não os tivera rejeitado, porque eu sou Jeová seu Deus, e os ouvirei.

7 Os de Efraim serão como um valente, e o seu coração se regozijará como de vinho; seus filhos o verão, e se regozijarão; e o seu coração se alegrará em Jeová.

8 Eu lhes assobiarei, e os ajuntarei; porque os tenho remido; multiplicar-se-ão, como se têm multiplicado.

9 Eu os semearei por entre os povos, e em terras remotas se lembrarão de mim; viverão com seus filhos, e tornarão a vir.

10 Também os farei voltar da terra do Egito, os congregarei da Assíria e os trarei para a terra de Gileade e do Líbano; não se achará lugar para eles.

11 Ele passará o mar de aflição e ferirá as ondas no mar, e todas as profundezas do Nilo secarão; a soberba da Assíria será abatida, e o cetro do Egito se retirará.

12 Eu os fortalecerei em Jeová; e no seu nome andarão, diz Jeová.