1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
1 Uma resposta branda aplaca o furor, uma palavra dura excita a cólera.
2 A língua dos sábios ornamenta a ciência, a boca dos imbecis transborda loucura.
3 Em todo o lugar estão os olhos do Senhor, observando os maus e os bons.
4 A língua sã é uma árvore de vida; a língua perversa corta o coração.
5 O néscio desdenha a instrução de seu pai, mas o que atende à repreensão torna-se sábio.
6 Na casa do justo há riqueza abundante, mas perturbação nos frutos dos maus.
7 Os lábios do sábio destilam saber, e não assim é o coração dos insensatos.
8 Os sacrifícios dos pérfidos são abominação para o Senhor, a oração dos homens retos lhe é agradável.
9 O Senhor abomina o caminho do mau, mas ama o que se prende à justiça.
10 Severa é a correção para o que se afasta do caminho, e o que aborrece a repreensão perecerá.
11 A habitação dos mortos e o abismo estão abertos diante do Senhor; quanto mais os corações dos filhos dos homens!
12 O zombador não gosta de quem o repreende, nem vai em busca dos sábios.
13 O coração contente alegra o semblante, o coração triste deprime o espírito.
14 O coração do inteligente procura a ciência; a boca dos tolos sacia-se de loucuras.
15 Para o aflito todos os dias são maus; para um coração contente, são um perpétuo festim.
16 Vale mais o pouco com o temor do Senhor que um grande tesouro com a inquietação.
17 Mais vale um prato de legume com amizade que um boi cevado com ódio.
18 O homem iracundo excita questões, mas o paciente apazigua as disputas.
19 O caminho do preguiçoso é como uma sebe de espinhos, o caminho dos corretos é sem tropeço.
20 O filho sábio alegra seu pai; o insensato despreza sua mãe.
21 A loucura diverte o insensato, mas o homem inteligente segue o caminho reto.
22 Os projetos malogram por falta de deliberação; conseguem bom êxito com muitos conselheiros.
23 Saber dar uma resposta é fonte de alegria; como é agradável uma palavra oportuna!
24 O sábio escala o caminho da vida, para evitar a descida à morada dos mortos.
25 O Senhor destrói a casa dos soberbos, mas firma os limites da viúva.
26 Os projetos dos pérfidos são abomináveis ao Senhor, mas as palavras benevolentes são puras.
27 O homem cobiçoso perturba a sua casa, aquele que odeia os subornos viverá.
28 O coração do justo estuda a sua resposta; a boca dos maus, porém, vomita o mal.
29 O Senhor está longe dos maus, mas atende à oração dos justos.
30 O brilho dos olhos alegra o coração; uma boa notícia fortifica os ossos.
31 Quem der atenção às repreensões salutares habitará entre os sábios.
32 O que rejeita a correção faz pouco caso de sua vida; quem ouve a repreensão adquire sabedoria.
33 O temor do Senhor é uma escola de sabedoria. A humildade precede a glória.