1 En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.

2 HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.

3 Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?

4 Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.

5 Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!

6 Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.

7 Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.

1 Cântico das peregrinações. Na hora da tribulação, clamei ao Senhor e ele me atendeu.

2 Senhor, livrai minha alma dos lábios mentirosos e da língua pérfida.

3 Que ganharás, qual será teu proveito, ó língua pérfida?

4 Flechas agudas de guerreiro, carvões ardentes de giesta.

5 Ai de mim por habitar em Mesec e viver em meio às tendas de Cedar!

6 Por muito tempo minha alma tem vivido com aqueles que detestam a paz.

7 Só quero a paz, mas quando dela lhes falo, eles se dispõem para a guerra.