1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David.

2 I mitt hjärta betänker jag vad synden säger till den ogudaktige, till den för vilkens ögon Guds fruktan ej finnes.

3 Den intalar ju honom vad som är behagligt i hans ögon: att man icke skall finna hans missgärning och hata den.

4 Hans muns ord äro fördärv och svek; han vill icke göra vad förståndigt och gott är.

5 Fördärv tänker han ut på sitt läger, han träder på den väg som icke är god; han skyr icke för något ont.

6 HERRE, upp i himmelen räcker din nåd, och din trofasthet allt upp till skyarna.

7 Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE.

8 Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud! Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga.

9 De varda mättade av ditt hus' rika håvor, och av din ljuvlighets ström giver du dem att dricka.

10 Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus se vi ljus.

11 Låt din nåd förbliva över dem som känna dig och din rättfärdighet över de rättsinniga.

12 Låt icke de högmodigas fot komma över mig eller de ogudaktigas hand driva mig bort.

13 Ja, där ligga ogärningsmännen fallna; de äro nedstötta och kunna icke mer resa sig.

1 Ao mestre de canto. De Davi, servo do Senhor. A iniqüidade fala ao ímpio no seu coração; não existe o temor a Deus ante os seus olhos,

2 porque ele se gloria de que sua culpa não será descoberta nem detestada por ninguém.

3 Suas palavras são más e enganosas; renunciou a proceder sabiamente e a fazer o bem.

4 Em seu leito ele medita o crime, anda pelo mau caminho, não detesta o mal.

5 Senhor, vossa bondade chega até os céus, vossa fidelidade se eleva até as nuvens.

6 Vossa justiça é semelhante às montanhas de Deus, vossos juízos são profundos como o mar. Vós protegeis, Senhor, os homens como os animais.

7 Como é preciosa a vossa bondade, ó Deus! À sombra de vossas asas se refugiam os filhos dos homens.

8 Eles se saciam da abundância de vossa casa, e lhes dais de beber das torrentes de vossas delícias,

9 porque em vós está a fonte da vida, e é na vossa luz que vemos a luz.

10 Continuai a dar vossa bondade aos que vos honram, e a vossa justiça aos retos de coração.

11 Não me calque o pé do orgulhoso, não me faça fugir a mão do pecador.

12 Eis que caíram os fautores da iniqüidade, foram prostrados para não mais se erguer.