1 En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
2 Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
3 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
1 För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
7 Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE.
8 Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på människor.
9 Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på furstar.
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. Sela.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
4 Ty du har varit ett värn för den arme, ett värn för den fattige i hans nöd, en tillflykt mot störtskurar, ett skygd under hettan. Ty våldsverkarnas raseri är likasom en störtskur mot en vägg.
29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
7 HERREN är god, ett värn i nödens tid, och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom.
1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
9 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
10 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
1 Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?
2 När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.
3 Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
1 För sångmästaren; en psalm av David.
2 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.
3 Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.
4 Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
5 Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.
17 Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd.
3 Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.
1 Den som sitter under den Högstes beskärm och vilar under den Allsmäktiges skugga,
2 han säger: »I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar.»
3 Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snara och ifrån pesten, som fördärvar.
4 Med sina fjädrar skall han betäcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm.