Mente

37 Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'

13 Och vem är den som kan göra eder något ont, om I nitälsken för det som är gott?

2 Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till det som är på jorden.

17 Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.

18 Ty där mycken vishet är, där är mycken grämelse; och den som förökar sin insikt, han förökar sin plåga.

15 Sen därför noga till, huru I vandren: att I vandren icke såsom ovisa människor, utan såsom visa;

16 och tagen väl i akt vart lägligt tillfälle. Ty tiden är ond.

2 Ty jag hade beslutit mig för, att medan jag var bland eder icke veta om något annat än Jesus Kristus, och honom såsom korsfäst.

13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.

8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka

3 Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

20 Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet hava ända ifrån världens skapelse varit synliga, i det att de kunna förstås genom hans verk. Så äro de då utan ursäkt.

24 Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.

28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.

5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.

12 Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.