8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
4 Och I fäder, reten icke edra barn till vrede, utan fostren dem i Herrens tukt och förmaning.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
16 Föräldrarna skola icke dödas för sina barns skull och barnen skola icke dödas för sina föräldrars skull; var och en skall lida döden genom sin egen synd.
20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
6 Dessa ord som jag i dag giver dig skall du lägga på ditt hjärta.
7 Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om för dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.
21 I fäder, reten icke edra barn, på det att de icke må bliva klenmodiga.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
15 Men om det misshagar eder att tjäna HERREN, så utväljen åt eder i dag vem I viljen tjäna, antingen de gudar som edra fäder tjänade, när de bodde på andra sidan floden, eller de gudar som dyrkas av amoréerna, i vilkas land I själva bon. Men jag och mitt hus, vi vilja tjäna HERREN.»
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
1 I barn, varen edra föräldrar lydiga i Herren, ty detta är rätt och tillbörligt.
2 »Hedra din fader och din moder.» Det är ju först detta bud som har ett löfte med sig:
3 »för att det må gå dig väl och du må länge leva på jorden».
12 Hedra din fader och din moder, för att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.
15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!»
8 Men om någon icke drager försorg om sina egna, först och främst om sina närmaste, så har denne förnekat sin tro och är värre än en otrogen.
3 Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.
4 Likasom pilar i en hjältes hand, så äro söner som man får vid unga år.
5 Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De komma icke på skam, när de mot fiender föra sin talan i porten.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
4 Men om en änka har barn eller barnbarn, då må i första rummet dessa lära sig att med tillbörlig vördnad taga sig an sina närmaste och så återgälda sina föräldrar vad de äro dem skyldiga; ty sådant är välbehagligt inför Gud.
24 Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött.
7 Det är till eder fostran som I fån utstå lidande; Gud handlar med eder såsom med söner. Ty var finnes den son som icke bliver agad av sin fader?
20 I barn, varen edra föräldrar lydiga i allt, ty detta är välbehagligt i Herren.
1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.