13 Vi vilja icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om huru det förhåller sig med dem som avsomna, för att I icke skolen sörja såsom de andra, de som icke hava något hopp.
4 Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.
18 När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.
27 Om denne gosse bad jag; nu har HERREN givit mig vad jag utbad mig av honom.
28 Därför vill ock jag nu giva honom tillbaka åt HERREN; så länge han lever, skall han vara given åt HERREN.» Och de tillbådo där HERREN. och Gud.
7 De största vatten förmå ej utsläcka kärleken, strömmar kunna icke fördränka den. Om någon ville giva alla ägodelar i sitt hus för kärleken, så skulle han ändå bliva försmådd.» ----
3 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
49 men det kallades ock bMispa/b, ty han sade: »HERREN vare väktare mellan mig och dig, när vi icke mer se varandra.
18 Ty jag håller före att denna tidens lidanden intet betyda, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss.
18 Jag skall icke lämna eder faderlösa; jag skall komma till eder.
7 i gudsfruktan broderlig kärlek, i den broderliga kärleken allmännelig kärlek.
10 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.
4 han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd.
36 I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
7 Men allt det som var mig en vinning, det har jag för Kristi skull räknat såsom en förlust.
8 Ja, jag räknar i sanning allt såsom förlust mot det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. Ty det är för hans skull som jag har gått förlustig alltsammans och nu räknar det såsom avskräde, på det att jag må vinna Kristus