1 I Joas, Ahasjas sons, Juda kungs, tjugotredje regeringsår blev Joahas, Jehus son, kung över Israel i Samaria och regerade i sjutton år.

2 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon och levde i de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda. Från dem avstod han inte.

3 Då upptändes Herrens vrede mot Israel, och han gav dem i händerna på Hasael, den arameiske kungen och Ben-Hadad, Hasaels son, under hela denna tid.

4 Men Joahas bönföll inför Herren och Herren hörde honom, eftersom han såg Israels olycka, då kungen i Aram förtryckte dem.

5 Herren gav åt Israel en befriare så att de kom undan arameernas hand. Sedan bodde Israels barn i sina hem som förut.

6 Likväl avstod de inte från de Jerobeams hus synder, genom vilka denne hade kommit Israel att synda, utan levde i dem. Aseran fick också stå kvar i Samaria.

7 Ty av Joahas folk fanns inte kvar mer än 50 ryttare, tio vagnar och 10 000 man fotfolk. Så svårt hade kungen i Aram tillintetgjort dem. Han hade gjort så att de blev som stoft vid tröskning.

8 Vad som mer finns att säga om Joahas, om allt det han gjorde och om hans bedrifter, det är skrivet i Israels kungars krönika.

9 Joahas gick till vila hos sina fäder och man begravde honom i Samaria. Hans son Joas blev kung efter honom.

10 I Joas, Juda kungs, trettiosjunde regeringsår blev Joas, Joahas son, kung över Israel i Samaria och regerade i sexton år.

11 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han vände sig inte bort från någon av de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda, utan levde i dem.

12 Vad som mer finns att säga om Joas, om allt det han gjorde och om hans bedrifter, om hans krig mot Amasja, Juda kung, det är skrivet i Israels kungars krönika.

13 Joas gick till vila hos sina fäder, och Jerobeam besteg hans tron. Joas blev begravd i Samaria hos Israels kungar.

14 När Elisa låg sjuk i den sjukdom som han dog av, kom Joas, Israels kung, ner till honom. Han satte sig gråtande hos honom och sade: "Min fader, min fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!"

15 Då sade Elisa till honom: "Hämta en båge och pilar!" Han hämtade en båge och pilar åt honom.

16 Och han sade till Israels kung: "Fatta bågen med din hand!" När han hade gjort detta, lade Elisa sina händer på kungens händer.

17 Sedan sade han: "Öppna fönstret mot öster!" När han hade öppnat det, sade Elisa: "Skjut!" Och han sköt. Då sade han: "En Herrens segerpil, en segerpil mot Aram! Du skall slå arameerna vid Afek, så att de förgås."

18 Sedan sade han: "Tag pilarna!" När han hade tagit dem, sade han till Israels kung: "Slå på jorden!" Denne slog tre gånger, och sedan slutade han.

19 Då blev gudsmannen vred på honom och sade: "Du skulle ha slagit fem eller sex gånger, ty då skulle du ha slagit arameerna, så att de hade blivit tillintetgjorda. Nu kommer du att slå arameerna bara tre gånger."

20 Elisa dog och man begravde honom. Nu brukade moabitiska strövskaror vid årets början falla in i landet.

21 Så hände sig att just när några höll på att begrava en man, fick de se en strövskara. Då kastade de mannen i Elisas grav. När mannen kom i beröring med Elisas ben, fick han liv igen och reste sig upp på sina fötter.

22 Hasael, kungen i Aram, hade förtryckt Israel så länge Joahas levde.

23 Men Herren visade dem nåd och förbarmade sig över dem och vände sig till dem på grund av det förbund som han hade slutit med Abraham, Isak och Jakob. Ty han ville inte fördärva dem och han hade ännu inte kastat bort dem från sitt ansikte.

24 Hasael, kungen i Aram, dog, och hans son Ben-Hadad blev kung efter honom.

25 Då tog Joas, Joahas son, tillbaka från Ben-Hadad, Hasaels son, de städer denne hade tagit från hans fader Joahas i krig. Tre gånger slog Joas honom och tog så tillbaka Israels städer.