1 Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till.
2 Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus.
3 Men Jesus är värd mycket större ära än Mose, liksom byggmästaren är värd större heder än själva huset.
4 Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt.
5 Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas.
6 Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av.
7 Därför säger den helige Ande:I dag, om ni hör hans röst,
8 så förhärda inte era hjärtan,som när era fäder väckte min förbittringpå frestelsens dag i öknen.
9 Där frestade de migoch satte mig på prov,fastän de såg mina gärningarunder fyrtio år.
10 Därför blev jag vredpå detta släkte och sade:Alltid far de vilse i sina hjärtan.De vill inte veta av mina vägar.
11 Då svor jag i min vrede:De skall aldrig komma ini min vila.
12 Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande Gud.
13 Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra.
14 Ty vi är Kristi vänner, om vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt.
15 Det heter: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan som när era fäder väckte min förbittring.
16 Vilka var det då som väckte förbittring, fastän de hade hört hans röst? Var det inte alla de som Mose hade fört ut ur Egypten?
17 Vilka var han vred på under fyrtio år? Var det inte de som syndade och blev liggande döda i öknen?
18 Och vilka gällde eden han svor, att de aldrig skulle komma in i hans vila, om inte dem som var olydiga?
19 Vi ser alltså att det var för sin otros skull som de inte kunde komma in.