1 Så säger Herren:Himlen är min tronoch jorden min fotapall.Vad för ett hus kan ni bygga åt mig,vad för en plats där jag kan vila?

2 Min hand har ju gjort allt detta,så att det blev till, säger Herren.Jag skådar ner till den som är betrycktoch har en förkrossad ande,och till den som fruktar mitt ord.

3 Den som slaktar en oxeär lik en mandråpare,den som offrar ett lammär lik den som bryter nacken av en hund,den som bär fram ett matofferär lik den som bär fram svinblod,den som offrar rökelseär lik den som hyllar en avgud.Liksom dessa har valt att gå sina egna vägaroch har sin själs glädje i sina vidrigheter,

4 så skall också jag välja deras ofärdoch låta det de fruktar komma över dem.Ty ingen svarade när jag ropade,ingen hörde när jag talade.De gjorde det som var ont i mina ögon,de valde att göra det som misshagade mig.

5 Hör Herrens ordni som fruktar för hans ord.Era bröder som hatar eroch stöter bort er för mitt namns skull,de säger: "Må Herren förhärliga sig,så att vi får se er glädje."Men de skall komma på skam.

6 Hör hur det larmar i staden,hör en röst från templet!Hör, det är Herren som vedergäller sina fiendervad de har gjort!

7 Innan Sion har känt någon födslovånda,föder hon barnet.Innan kval kommer över henne,har hon fött ett gossebarn.

8 Vem har hört något sådant,vem har sett något liknande?Kan ett land komma till liv på en enda dag,eller ett folk födas på en enda gång,eftersom Sion föder sina barnredan när födslovåndan börjar?

9 Skulle jag öppna moderlivet,men inte ge kraft att föda? säger Herren.Eller skulle jag ge kraft att föda,men sedan hålla fostret tillbaka? säger din Gud.

10 Gläd er med Jerusalem,fröjda er med henne,alla ni som har henne kär.Jubla högt med henne,alla ni som har sörjt över henne.

11 Ty ni skall få dia er mättavid hennes trösterika bröst,ni skall suga och njuta av hennes härlighets rikedom.

12 Ty så säger Herren:Se, jag leder frid till henne som en flodoch folkens rikedomar som en översvämmande älv.Ni skall få diaoch bli burna på höftenoch få sitta i knäet och bli smekta.

13 Som en mor tröstar sin son,skall jag trösta er.Ja, i Jerusalem skall ni bli tröstade.

14 Era hjärtan skall glädja sig när ni får se detta,era ben skall få livskraft likt spirande gräs.Herrens hand skall bli känd för hans tjänare,men på sina fiender skall han vredgas.

15 Ty se, Herren skall komma med eld,och hans vagnar skall vara som en stormvind.Han skall låta sin vrede drabba med hettaoch sitt straff med eldslågor.

16 Ty med eld och med sitt svärdskall Herren gå till rätta med alla människor,och många skall bli slagna av Herren.

17 De som låter sig invigasoch renas till gudstjänst i trädgårdar,anförda av en som står där i mitten,de som äter svinkött och andra styggelser, ja, också möss,de skall alla förgås, säger Herren.

18 Jag känner deras gärningar och deras tankar. Den tid kommer då jag skall samla alla hednafolk och tungomål, och de skall komma och se min härlighet.

19 Jag skall sätta ett tecken ibland dem. Några av dem som blir räddade skall jag sända som budbärare till hednafolken, till Tarsis, till Pul och Lud, bågskyttefolken, till Tubal och Javan, till kustländerna i fjärran, som inte har hört talas om mig eller sett min härlighet. De skall förkunna min härlighet bland hednafolken.

20 De skall som en offergåva åt Herren föra alla era bröder ut från alla hednafolk på hästar, i vagnar och bärstolar, på mulåsnor och dromedarer fram till mitt heliga berg i Jerusalem, säger Herren, på samma sätt som Israels folk i rena kärl för fram offergåvor till Herrens hus.

21 Och somliga av dem skall jag ta till mina präster, till mina leviter, säger Herren.

22 Ty liksom de nya himlarna och den nya jorden, som jag skapar, blir bestående inför mig, så skall er avkomma och ert namn bestå, säger Herren.

23 Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger Herren.

24 Och de skall gå ut och se liken av de människor som har avfallit från mig. Deras mask skall inte dö och deras eld inte utsläckas. De skall vara en vämjelse för alla människor.