1 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar."

2 Då sade han till dem: "När ni ber skall ni säga:Fader, helgat blive ditt namn.Komme ditt rike.

3 Ge oss var dag vårt brödför dagen.

4 Och förlåt oss våra synder,ty också vi förlåter var och ensom står i skuld till oss.Och för oss inte in i frestelse."

5 Han sade till dem: "Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd.

6 En vän som är på resa har kommit till mig, och jag har ingenting att sätta fram åt honom,

7 - vem av er skulle då inifrån huset få till svar: Låt mig vara i fred. Dörren är redan stängd, och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.

8 Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom något för att det är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge honom allt vad han behöver för att inte själv bli utskämd.

9 Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er.

10 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.

11 Finns det bland er någon far som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk,

12 eller en skorpion när han ber om ett ägg?

13 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?"

14 Jesus drev vid ett tillfälle ut en ond ande som var stum. När den onde anden hade farit ut, talade den stumme, och folket förundrade sig.

15 Men några av dem sade: "Det är med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna."

16 Andra ville snärja honom och begärde av honom ett tecken från himlen.

17 Men han visste vad de tänkte och sade till dem: "Ett rike som har kommit i strid med sig självt blir ödelagt, och hus faller på hus.

18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, hur kan då hans rike bestå? Ni säger att det är med hjälp av Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.

19 Men om det är med hjälp av Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vems hjälp driver då era söner ut dem? De kommer därför att vara era domare.

20 Men om det är med Guds finger jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er.

21 När den starke beväpnad vaktar sin gård får hans ägodelar vara i fred.

22 Men kommer det en som är ännu starkare och besegrar honom, då tar den mannen ifrån honom alla vapen som han litade på och fördelar bytet.

23 Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.

24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter för att leta efter en viloplats. Men om han inte finner någon tänker han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus som jag lämnade.

25 När han så kommer och finner det städat och pyntat,

26 ger han sig av och tar med sig sju andra andar som är värre än han själv, och de går in och bor där. För den människan blir det sista värre än det första."

27 Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: "Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat."

28 Han sade: "Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det."

29 Då folk strömmade till, sade Jesus: "Detta släkte är ett ont släkte. Det begär ett tecken, men det skall inte få något annat än Jonas tecken.

30 Ty liksom Jona var ett tecken för folket i Nineve, så skall Människosonen vara det för detta släkte.

31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda upp mot detta släkte och bli det till dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet. Och se, här är mer än Salomo.

32 Män från Nineve skall vid domen träda upp mot detta släkte och bli det till dom. Ty de omvände sig vid Jonas predikan. Och se, här är mer än Jona.

33 Ingen tänder ett ljus och ställer det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att de som kommer in ser skenet.

34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt får också hela din kropp ljus, men när det är sjukt ligger också din kropp i mörker.

35 Se därför till att ljuset i dig inte är mörker.

36 Om hela din kropp har ljus och ingen del ligger i mörker, då får den ljus helt och hållet, som när ljuset från en lampa lyser på dig med sitt klara sken."

37 När Jesus hade talat, bjöd en farisé honom hem till sig, och han gick in och lade sig till bords.

38 Farisén blev förvånad när han såg att Jesus inte tvättade sig före måltiden.

39 Men Herren sade till honom: "Ni fariseer rengör utsidan av bägare och fat, men ert inre är fullt av girighet och ondska.

40 Ni dårar, har inte han som gjorde utsidan också gjort insidan?

41 Ge därför ert inre som gåva, så blir allting rent för er.

42 Ve er, ni fariseer! Ni ger tionde av mynta, ruta och alla slags grönsaker men bryr er inte om rätten och kärleken till Gud. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra.

43 Ve er, fariseer! Ni älskar den främsta platsen i synagogorna och tycker om att bli hälsade på torgen.

44 Ve er, ni liknar gravar som man inte ser och som folk trampar på utan att veta om det."

45 En av de laglärda sade då till honom: "Mästare, när du säger så, förolämpar du även oss."

46 Han svarade: "Ja, ve också över er, ni laglärda! Ni lägger på människorna bördor som är svåra att bära, men själva rör ni inte ett finger för att lätta dem.

47 Ve er! Ni bygger gravvårdar över profeterna som era fäder mördade.

48 Ni är alltså vittnen till vad era fäder gjorde och samtycker till det. De dödade profeterna och ni bygger gravvårdar över dem.

49 Därför har också Guds vishet sagt: Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och en del av dem skall de mörda och förfölja.

50 Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse,

51 från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.

52 Ve er, ni laglärda! Ni har tagit bort nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte kommit in, och dem som är på väg in har ni hindrat."

53 När han gick därifrån, började de skriftlärda och fariseerna angripa honom häftigt och ställa många frågor till honom.

54 De vaktade på honom för att fälla honom genom något som han sade.