1 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt.
2 Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så.
3 Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt?
4 Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse?
5 Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.
6 Han skall ge var och en efter hans gärningar:
7 evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet,
8 men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten.
9 Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken,
10 men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken,
11 ty Gud är inte partisk.
12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.
13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.
14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen.
15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.
16 Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.
17 Du kallar dig jude och finner vila i lagen och berömmer dig av Gud.
18 Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, du som är undervisad av lagen.
19 Du tror dig vara en vägvisare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker,
20 en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen förkroppsligad i lagen.
21 Du som undervisar andra, du lär inte dig själv. Du som predikar att man inte skall stjäla, du stjäl.
22 Du som säger att man inte skall begå äktenskapsbrott, du begår äktenskapsbrott. Du som avskyr avgudarna, du plundrar templen.
23 Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att bryta mot lagen.
24 Ty Skriften säger:För er skull smädas Guds namn bland hedningarna.
25 Omskärelsen är visserligen till nytta, om du håller lagen. Men bryter du mot lagen har du trots din omskärelse blivit oomskuren.
26 Om nu en oomskuren uppfyller lagens krav, skall han då inte räknas som omskuren?
27 En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen, du som har lagens bokstav och omskärelsen.
28 Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen.
29 Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.