Legalidades

1 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.

2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Kvirinius var landshövding över Syrien.

3 Alla gav sig då i väg för att skattskriva sig, var och en till sin stad.

4 Så for också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som heter Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. Han for dit

5 för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var havande.

10 Pilatus sade till honom: "Svarar du mig inte? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?"

11 Jesus svarade: "Du skulle inte ha någon makt över mig, om du inte hade fått den ovanifrån. Därför har den som utlämnat mig åt dig större skuld."

9 eftersom en dörr står öppen för mig till ett stort och omfattande arbete. Jag har också många motståndare.

25 Var angelägen om att göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse.

26 Amen säger jag dig: Du slipper inte ut därifrån, förrän du har betalat till sista öret.

1 Varje människa skall underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är insatt av honom.

2 Den som sätter sig emot överheten står därför emot vad Gud har bestämt, och de som gör så drar domen över sig själva.

3 Ty de styrande inger inte fruktan hos dem som gör det goda utan hos dem som gör det onda. Vill du slippa att leva i fruktan för överheten, fortsätt då att göra det goda, så kommer du att få beröm av den.

4 Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda.

5 Därför måste man underordna sig den inte bara för straffets skull utan också för samvetets skull.

6 Det är också därför ni betalar skatt. Ty de styrande är Guds tjänare, ständigt verksamma för just denna uppgift.

7 Fullgör era skyldigheter mot alla: skatt åt den ni är skyldiga skatt, tull åt den ni är skyldiga tull, vördnad åt den som bör få vördnad och heder åt den som bör få heder.

17 Säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller är det inte tillåtet?"

18 Jesus märkte deras ondska och frågade: "Varför försöker ni snärja mig, ni hycklare?

19 Visa mig det mynt som man betalar skatten med." De räckte honom en denar,

20 och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?"

21 De svarade: "Kejsarens". Då sade han till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud."

12 Uppför er väl bland hedningarna, så att de, när de anklagar er som förbrytare, ser alla goda gärningar ni gör och prisar Gud den dag han uppsöker dem.

13 Underordna er varje myndighet för Herrens skull, det må gälla kejsaren som högste härskare

14 eller landshövdingarna, som är utsända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda.

15 Se, folken är som en droppe i en spann,som ett dammkorn i en vågskål.Kustländerna lyfter han som ett stoftkorn.

17 Alla folk är som ett intet inför honom,mindre än intet och idel tomhet anser han dem vara.

24 De gick sedan till Kapernaum, och de som tog upp tempelskatten kom fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?"

25 "Jo", svarade han. Sedan Petrus hade kommit hem, frågade Jesus honom, innan Petrus hunnit säga något: "Vad tror du, Simon? Av vilka tar jordens kungar upp tull och skatt, av sina söner eller av andra?"

26 Han svarade: "Av andra". Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria.

27 Men för att vi inte skall stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisk som du får upp och öppna gapet på den. Då skall du hitta ett silvermynt. Ta det och ge åt dem för min och din räkning."

8 Stå inte i skuld till någon utom i kärlek till varandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.

18 Och ni kommer att föras inför landshövdingar och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna.

19 Men när man utlämnar er, så bekymra er inte för hur ni skall tala eller vad ni skall säga. Det kommer att ges åt er i den stunden,