Misericórdia

9 men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet." Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig.

15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte!

6 Tänk, Herre, på din barmhärtighet och din nåd,ty de är av evighet.

7 Tänk inte på min ungdoms synderoch på mina överträdelser,utan tänk på mig efter din nåd,för din godhets skull, Herre.

15 Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd.

16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.

4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek,

5 också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta.

1 För sångmästaren, en psalm av David,

2 när profeten Natan kom till honom, sedan han hade gått in till Bat-Seba.

1 Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud - er andliga gudstjänst.

13 Den som döljer sina överträdelser går det ej väl,den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.

5 Det går väl för den som är barmhärtig och ger lån,den som stöder allt han gör på rättfärdighet.

17 Må Herrens, vår Guds, ljuvlighet vara över oss.Ge framgång åt våra händers verk,ja, åt våra händers verk må du ge framgång.

1 En vallfartssång.Ur djupen ropar jag till dig, Herre.

2 Herre, hör min röst,låt dina öron lyssna till mina rop om nåd.

13 Gå och lär er vad detta ord betyder: Jag vill se barmhärtighet, inte offer. Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."

18 Vem är en Gud som du,som förlåter missgärningoch inte tillräknar överträdelseför kvarlevan av sin arvedel.Han håller inte fast vid sin vrede för evigt,ty han har behag till nåd.

29 Ty för Kristi skull har ni fått nåd, inte bara att tro på honom utan också att lida för hans skull,

1 Hiskia sände ut bud till hela Israel och Juda och skrev också brev till Efraim och Manasse att de skulle komma till Herrens hus i Jerusalem för att fira Herrens, Israels Guds, påsk.

2 Kungen och hans furstar och hela församlingen i Jerusalem enades om att hålla påskhögtiden i andra månaden.

3 De kunde nämligen inte fira den genast, eftersom prästerna ännu inte hade helgat sig i tillräckligt antal och folket inte var samlat i Jerusalem.

4 Därför tycktes det kungen och hela församlingen rätt att göra på detta sätt.

5 Och de beslöt att ropa ut i hela Israel, från Beer-Sheba ända till Dan, att man skulle komma och fira Herrens, Israels Guds, påsk i Jerusalem. Ty de flesta hade inte firat den, så som det var skrivet.

6 Ilbuden begav sig av med breven från kungen och hans furstar, och de drog genom hela Israel och Juda enligt kungens befallning. De sade: "Ni Israels barn, vänd om till Herren, Abrahams, Isaks och Israels Gud. Då skall han vända om till den kvarleva av er som har räddats undan de assyriska kungarnas hand.

7 Och var inte som era fäder och bröder, som var trolösa mot Herren, sina fäders Gud, så att han utlämnade dem åt ödeläggelse, som ni själva har sett.

8 Var alltså nu inte hårdnackade som era fäder, utan räck Herren er hand och kom till hans helgedom, som han har helgat för evig tid, och tjäna Herren, er Gud, så skall hans brinnande vrede vändas från er.

9 Ty om ni vänder om till Herren, skall era bröder och era barn finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna, så att de får vända tillbaka till detta land. Ty Herren, er Gud, är nådig och barmhärtig, och han skall inte vända sitt ansikte från er, när ni vänder om till honom."

10 Ilbuden for från stad till stad i Efraims och Manasses land och ända till Sebulon. Men man skrattade åt dem och hånade dem.

11 Dock fanns det några i Aser, Manasse och Sebulon som ödmjukade sig och kom till Jerusalem.

12 Också i Juda verkade Guds hand, så att han gav dem alla ett endräktigt hjärta till att göra vad kungen och furstarna hade befallt i kraft av Herrens ord.

13 Mycket folk, en stor församling, kom samman i Jerusalem för att fira det osyrade brödets högtid i andra månaden.

14 De stod upp och avlägsnade de altaren som fanns i Jerusalem. De tog också bort alla rökelsealtaren och kastade dem i Kidrons dal.

15 Och på fjortonde dagen i andra månaden slaktade de påskalammet. Prästerna och leviterna, som nu skämdes och därför hade helgat sig, förde vid högtiden fram brännoffer till Herrens hus.

16 De inställde sig till tjänstgöring på sina platser, så som det var föreskrivet för dem i gudsmannen Moses lag. Prästerna stänkte med blodet, som de hade tagit emot av leviterna.

17 Det fanns nämligen många i församlingen som inte hade helgat sig. Därför måste leviterna slakta påskalammen för alla som inte var rena så att de kunde helga dem åt Herren.

18 Det var en stor del av folket, många från Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, som inte hade renat sig utan åt påskalammet på annat sätt än som var föreskrivet. Men Hiskia hade bett för dem och sagt: " Herren, den gode, må förlåta var och en

19 som har vänt sitt hjärta till att söka Gud, Herren, sina fäders Gud, även om han inte är ren efter helgedomens ordning."

20 Och Herren hörde Hiskia och helade folket.

21 De av Israels barn som befann sig i Jerusalem firade så det osyrade brödets högtid med stor glädje i sju dagar. Varje dag prisade leviterna och prästerna Herren med mäktigt ljudande instrument, Herren till ära.

22 Hiskia talade vänligt till alla de leviter som hade god insikt i Herrens tjänst. Och de åt av högtidsoffren under de sju dagarna, samtidigt som de offrade gemenskapsoffer och tackade Herren, sina fäders Gud.

23 Hela församlingen enades om att fira högtid i ytterligare sju dagar, och man firade högtid med glädje också under de sju dagarna.

24 Hiskia, Juda kung, hade som offergåva givit församlingen 1 000 tjurar och 7 000 djur av småboskapen, och furstarna hade som offergåva givit 1 000 tjurar och 10 000 djur av småboskapen. Och ett stort antal präster helgade sig.

25 Hela Juda församling gladde sig med prästerna och leviterna, och det gjorde också hela den församling som hade kommit från Israel, liksom de främlingar som hade kommit från Israels land eller som bodde i Juda.

26 Glädjen var stor i Jerusalem, ty alltsedan Israels kung Salomos, Davids sons, tid hade inte något sådant som detta skett i Jerusalem.

27 Prästerna och leviterna stod upp och välsignade folket, och deras röst blev hörd, och deras bön kom till hans heliga boning, till himlen.

1 Han sade vidare:Om en man skiljer sigfrån sin hustruoch hon går ifrån honomoch blir en annan mans hustru,får han då komma tillbaka till henne?Skulle inte då det landet bli orenat?Du har bedrivit otukt med många älskareoch du skulle komma tillbaka till mig? säger Herren.

2 Lyft blicken mot de kala höjderna och se:Var har du inte låtit skända dig?Vid vägarna satt du och väntade på demsom en arab i öknen.Du orenade landet genom din otukt och din ondska.

3 Därför hölls regnskurarna tillbakaoch inget vårregn föll.Men du hade en äktenskapsbryterskas pannaoch ville inte skämmas.

4 Ändå har du nyss ropat till mig:"Min fader! Min ungdoms vän är du!"

5 "Kan han då vara vred för evigtoch hålla fast vid sin vrede för alltid?"Så talade du och gjorde allt ont du kunde.

6 I kung Josias tid sade Herren till mig: Har du sett vad det avfälliga Israel har gjort? Hon har gått upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrivit otukt.

7 Jag tänkte att hon skulle vända tillbaka till mig sedan hon hade gjort allt detta. Men hon vände inte tillbaka. Hennes otrogna syster Juda såg det.

8 Och jag såg att fastän jag hade skilt mig från det avfälliga Israel och givit henne skilsmässobrev för hennes äktenskapsbrotts skull, så skrämdes ändå inte hennes otrogna syster Juda av det, utan gick på samma sätt bort och bedrev otukt.

9 Hon orenade landet genom sin lättsinniga otukt och begick äktenskapsbrott med sten och trä.

10 Trots allt detta vände hennes otrogna syster Juda inte tillbaka till mig av hela sitt hjärta utan endast i hyckleri, säger Herren.

11 Herren sade till mig: Det avfälliga Israel har visat sig vara rättfärdigare än det otrogna Juda.

12 Gå norrut och predika: Vänd om Israel, du avfälliga, säger Herren, så skall jag inte längre se på er med ovilja. Ty jag är nådig, säger Herren, och skall inte vara vred för evigt.

13 Bekänn nu din missgärning, att du har avfallit från Herren, din Gud, och löpt hit och dit efter främmande gudar under alla gröna träd. Du har inte lyssnat till min röst, säger Herren.

14 Vänd om, ni avfälliga barn, säger Herren, ty jag är er rätte herre och jag skall hämta er, en från varje stad och två från varje släkt, och föra er till Sion.

15 Jag vill ge er herdar efter mitt hjärta, och de skall föra er i bet med förstånd och insikt.

16 När ni på den tiden förökar er och blir fruktsamma i landet, säger Herren, då skall man inte mer tala om Herrens förbundsark eller tänka på den. Man skall inte komma ihåg den eller sakna den och man skall inte göra någon ny.

17 På den tiden skall man kalla Jerusalem " Herrens tron", och alla hednafolk skall samlas där för att ära Herrens namn i Jerusalem. Och de skall inte mer följa sina onda och hårda hjärtan.

18 På den tiden skall Juda hus gå till Israels hus, och tillsammans skall de komma från landet i norr till det land som jag gav era fäder till arvedel.

19 Jag sade:"Vilken plats skall jag inte låta dig få bland barnen,och vilket ljuvligt land skall jag inte ge dig,den allra härligaste arvedel bland folken."Och jag sade: "Då skall ni kalla mig faderoch inte mer vända er bort från mig."

20 Men som när en hustru är otrogen mot sin man,så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig,säger Herren.

21 Därför hörs rop på de kala höjderna,gråt och böner från Israels barn,ty de har gått på villovägaroch glömt Herren, sin Gud.

22 Vänd om, ni avfälliga barn!Jag skall bota er från er otrohet.Se, vi kommer till dig,ty du är Herren, vår Gud.

23 Sannerligen, förgäves var vårt hopp till höjderna,vårt larm på bergen.Sannerligen, hos Herren, vår Gud,finns frälsning för Israel.

24 Men allt ifrån vår ungdomhar skammens gud ätit upp frukten av våra fäders arbete,deras får och nötboskap,deras söner och döttrar.

25 Låt oss nu ligga här i vår skam,och låt vanära täcka oss.För vi har syndat mot Herren, vår Gud,vi och våra fäder,från vår ungdom ända till denna dag.Vi har inte lyssnat till Herrens, vår Guds, röst.

21 Då gick Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?"

22 Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.

14 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er.

31 Men du som är rik på barmhärtighet gjorde inte slut på democh övergav dem inte.Ty du är en nådig och barmhärtig Gud.

6 Idel godhet och nåd skall följa migi alla mina livsdagar,och jag skall bo i Herrens husevinnerligen.

18 Därför väntar Herren på att få visa er nåd,därför är han upphöjd för att visa er barmhärtighet.Ty Herren är en domens Gud.Saliga är alla som väntar på honom.

11 Din rättfärdighet döljer jag inte i mitt hjärta,om din trofasthet och din frälsningtalar jag.Jag tiger inte om din nåd och din sanningför den stora församlingen.

16 Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

7 Den ogudaktige må överge sin väg,den orättfärdige sina tankaroch vända om till Herren,så skall han förbarma sig över honom,och till vår Gud,ty han skall ge mycken förlåtelse.