Beloved

1 I am a rose of Sharon,

a lily of the valleys.

Lover

2 As a lily among thorns,

so is my love among the daughters.

Beloved

3 As the apple tree among the trees of the wood,

so is my beloved among the sons.

I sat down under his shadow with great delight,

his fruit was sweet to my taste.

4 He brought me to the banquet hall.

His banner over me is love.

5 Strengthen me with raisins,

refresh me with apples;

for I am faint with love.

6 His left hand is under my head.

His right hand embraces me.

7 I adjure you, daughters of Jerusalem,

by the roes, or by the hinds of the field,

that you not stir up, nor awaken love,

until it so desires.

8 The voice of my beloved!

Behold, he comes,

leaping on the mountains,

skipping on the hills.

9 My beloved is like a roe or a young deer.

Behold, he stands behind our wall!

He looks in at the windows.

He glances through the lattice.

10 My beloved spoke, and said to me,

"Rise up, my love, my beautiful one, and come away.

11 For behold, the winter is past.

The rain is over and gone.

12 The flowers appear on the earth.

The time of the singing has come,

and the voice of the turtledove is heard in our land.

13 The fig tree ripens her green figs.

The vines are in blossom.

They give out their fragrance.

Arise, my love, my beautiful one,

and come away."

Lover

14 My dove in the clefts of the rock,

in the hiding places of the mountainside,

let me see your face.

Let me hear your voice;

for your voice is sweet and your face is lovely.

15 Catch for us the foxes,

the little foxes that plunder the vineyards;

for our vineyards are in blossom.

Beloved

16 My beloved is mine, and I am his.

He browses among the lilies.

17 Until the day is cool, and the shadows flee away,

turn, my beloved,

and be like a roe or a young deer on the mountains of Bether.

1 »Jag är ett ringa blomster i Saron, en lilja i dalen.»

2 »Ja, såsom en lilja bland törnen, så är min älskade bland jungfrur.»

3 »Såsom ett äppelträd bland vildmarkens träd, så är min vän bland ynglingar; ljuvligt är mig att sitta i dess skugga, och söt är dess frukt för min mun.

4 I vinsalen har han fört mig in, och kärleken är hans baner över mig.

5 Vederkvicken mig med druvkakor, styrken mig med äpplen; ty jag är sjuk av kärlek.» ----

6 Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och hans högra omfamnar mig.

7 Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid gaseller och hindar på marken: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill. ----

8 Hör, där är min vän! Ja, där kommer han, springande över bergen, hoppande fram på höjderna.

9 Lik en gasell är min vän eller lik en ung hjort. Se, nu står han där bakom vår vägg, han blickar in genom fönstret, han skådar genom gallret.

10 Min vän begynner tala, han säger till mig: »Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom hitut.

11 Ty se, vintern är förbi, regntiden är förliden och har gått sin kos.

12 Blommorna visa sig på marken, tiden har kommit, då vinträden skäras, och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.

13 Fikonträdets frukter begynna att mogna, vinträden stå redan i blom, de sprida sin doft. Stå upp, min älskade, min sköna, och kom hitut.

14 Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt.» ----

15 Fången rävarna åt oss, de små rävarna, vingårdarnas fördärvare, nu då våra vingårdar stå i blom. ----

16 Min vän är min, och jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.

17 Till dess morgonvinden blåser och skuggorna fly, må du ströva omkring, lik en gasell, min vän, eller lik en ung hjort, på de kassiadoftande bergen.