1 "At that time," says Yahweh, "I will be the God of all the families of Israel, and they will be my people."
2 Yahweh says, "The people who survive the sword found favor in the wilderness; even Israel, when I went to cause him to rest."
3 Yahweh appeared of old to me, saying,
"Yes, I have loved you with an everlasting love.
Therefore I have drawn you with loving kindness.
4 I will build you again,
and you will be built, O virgin of Israel.
You will again be adorned with your tambourines,
and will go out in the dances of those who make merry.
5 Again you will plant vineyards on the mountains of Samaria.
The planters will plant,
and will enjoy its fruit.
6 For there will be a day that the watchmen on the hills of Ephraim cry,
‘Arise! Let’s go up to Zion to Yahweh our God.’"
7 For Yahweh says,
"Sing with gladness for Jacob,
and shout for the chief of the nations.
Publish, praise, and say,
‘Yahweh, save your people,
the remnant of Israel!’
8 Behold, I will bring them from the north country,
and gather them from the uttermost parts of the earth,
along with the blind and the lame,
the woman with child and her who travails with child together.
They will return as a great company.
9 They will come with weeping.
I will lead them with petitions.
I will cause them to walk by rivers of waters,
in a straight way in which they won’t stumble;
for I am a father to Israel.
Ephraim is my firstborn.
10 "Hear Yahweh’s word, you nations,
and declare it in the distant islands. Say,
‘He who scattered Israel will gather him,
and keep him, as a shepherd does his flock.’
11 For Yahweh has ransomed Jacob,
and redeemed him from the hand of him who was stronger than he.
12 They will come and sing in the height of Zion,
and will flow to the goodness of Yahweh,
to the grain, to the new wine, to the oil,
and to the young of the flock and of the herd.
Their soul will be as a watered garden.
They will not sorrow any more at all.
13 Then the virgin will rejoice in the dance,
the young men and the old together;
for I will turn their mourning into joy,
and will comfort them, and make them rejoice from their sorrow.
14 I will satiate the soul of the priests with fatness,
and my people will be satisfied with my goodness," says Yahweh.
15 Yahweh says:
"A voice is heard in Ramah,
lamentation and bitter weeping,
Rachel weeping for her children.
She refuses to be comforted for her children,
because they are no more."
16 Yahweh says:
"Refrain your voice from weeping,
and your eyes from tears,
for your work will be rewarded," says Yahweh.
"They will come again from the land of the enemy.
17 There is hope for your latter end," says Yahweh.
"Your children will come again to their own territory.
18 "I have surely heard Ephraim grieving thus,
‘You have chastised me,
and I was chastised, as an untrained calf.
Turn me, and I will be turned,
for you are Yahweh my God.
19 Surely after that I was turned.
I repented.
After that I was instructed.
I struck my thigh.
I was ashamed, yes, even confounded,
because I bore the reproach of my youth.’
20 Is Ephraim my dear son?
Is he a darling child?
For as often as I speak against him,
I still earnestly remember him.
therefore my heart yearns for him.
I will surely have mercy on him," says Yahweh.
21 "Set up road signs.
Make guideposts.
Set your heart toward the highway,
even the way by which you went.
Turn again, virgin of Israel.
Turn again to these your cities.
22 How long will you go here and there,
you backsliding daughter?
For Yahweh has created a new thing in the earth:
a woman will encompass a man."
23 Yahweh of Armies, the God of Israel, says: "Yet again they will use this speech in the land of Judah and in its cities, when I reverse their captivity: ‘Yahweh bless you, habitation of righteousness, mountain of holiness.’ 24 Judah and all its cities will dwell therein together, the farmers, and those who go about with flocks. 25 For I have satiated the weary soul, and I have replenished every sorrowful soul."
26 On this I awakened, and saw; and my sleep was sweet to me.
27 "Behold, the days come," says Yahweh, "that I will sow the house of Israel and the house of Judah with the seed of man and with the seed of animal. 28 It will happen that, like as I have watched over them to pluck up and to break down and to overthrow and to destroy and to afflict, so I will watch over them to build and to plant," says Yahweh. 29 "In those days they will say no more,
"‘The fathers have eaten sour grapes,
and the children’s teeth are set on edge.’
30 But everyone will die for his own iniquity. Every man who eats the sour grapes, his teeth will be set on edge.
31 "Behold, the days come," says Yahweh, "that I will make a new covenant with the house of Israel, and with the house of Judah, 32 not according to the covenant that I made with their fathers in the day that I took them by the hand to bring them out of the land of Egypt, which covenant of mine they broke, although I was a husband to them," says Yahweh. 33 "But this is the covenant that I will make with the house of Israel after those days," says Yahweh:
"I will put my law in their inward parts,
and I will write it in their heart.
I will be their God,
and they shall be my people.
34 They will no longer each teach his neighbor,
and every man teach his brother, saying, ‘Know Yahweh;’
for they will all know me,
from their least to their greatest," says Yahweh,
"for I will forgive their iniquity,
and I will remember their sin no more."
35 Yahweh, who gives the sun for a light by day,
and the ordinances of the moon and of the stars for a light by night,
who stirs up the sea, so that its waves roar—
Yahweh of Armies is his name, says:
36 "If these ordinances depart from before me," says Yahweh,
"then the offspring of Israel also will cease from being a nation before me forever."
37 Yahweh says: "If heaven above can be measured,
and the foundations of the earth searched out beneath,
then I will also cast off all the offspring of Israel for all that they have done," says Yahweh.
38 "Behold, the days come," says Yahweh, "that the city will be built to Yahweh from the tower of Hananel to the gate of the corner. 39 The measuring line will go out further straight onward to the hill Gareb, and will turn toward Goah. 40 The whole valley of the dead bodies and of the ashes, and all the fields to the brook Kidron, to the corner of the horse gate toward the east, will be holy to Yahweh. It will not be plucked up or thrown down any more forever."
1 På den tiden, säger HERREN, skall jag vara alla Israels släkters Gud, och de skola vara mitt folk. Jeremia, 31 Kapitlet Israels frälsning i kommande dagar.
2 Så säger HERREN: Det folk som undslipper svärdet finner nåd i öknen; Israel får draga åstad dit där det får ro.
3 Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: »Ja, med evig kärlek har jag älskat dig; därför låter jag min nåd förbliva över dig.
4 Ännu en gång skall jag upprätta dig, så att du varder upprättad, du jungfru Israel; ännu en gång skall du få utrusta dig med puka och draga ut i dans bland dem som göra sig glada.
5 Ännu en gång skall du få plantera vingårdar på Samariens berg, och planteringsmännen skola själva skörda frukten.
6 Ty en dag kommer, då vaktare skola ropa på Efraims berg: 'Upp, låt oss draga till Sion, upp till HERREN, vår Gud.'»
7 Ty så säger HERREN: Jublen i glädje över Jakob, höjen fröjderop över honom som är huvudet bland folken, Låten lovsång ljuda och sägen: HERRE, giv frälsning åt ditt folk, åt kvarlevan av Israel.»
8 Ja, jag skall föra dem från nordlandet och församla dem från jordens yttersta ända -- bland dem både blinda och halta, både havande kvinnor och barnaföderskor; i en stor skara skola de komma hit tillbaka.
9 Under gråt skola de komma, men jag skall leda dem, där de gå bedjande fram; Jag skall föra dem till vattenbäckar, på en jämn väg, där de ej skola stappla. Ty jag har blivit en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son.
10 Hören HERRENS ord, I hednafolk, och förkunnen det i havsländerna i fjärran; sägen: Han som förskingrade Israel skall ock församla det och bevara det, såsom en herde sin hjord.
11 Ty HERREN skall förlossa Jakob och lösköpa honom ur den övermäktiges hand.
12 Och de skola komma och jubla på Sions höjd och strömma dit där HERRENS goda är, dit där man får säd, vin och olja och unga hjordar av får och fä; deras själ skall vara lik en vattenrik trädgård, och de skola icke vidare försmäkta.
13 Då skola jungfrurna förlusta sig med dans; unga och gamla skola glädja sig tillsammans. Jag skall förvandla deras sorg i fröjd, trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.
14 Och prästerna skall jag vederkvicka med feta rätter; och mitt folk skall bliva mättat av mitt goda, säger HERREN.
15 Så säger HERREN: Ett rop höres i Rama, klagan och bitter gråt; det är Rakel som begråter sina barn, hon vill icke låta trösta sig i sorgen över att hennes barn icke mer äro till.
16 Men så säger HERREN: Hör upp med din högljudda gråt, och låt dina ögon icke mer fälla tårar; ty ditt verk skall få sin lön, säger HERREN, och de skola vända tillbaka från sina fienders land.
17 Ja, det finnes ett hopp för din framtid, säger HERREN; dina barn skola vända tillbaka till sitt land.
18 Jag har nogsamt hört huru Efraim klagar: »Du har tuktat mig, ja, jag har blivit tuktad såsom en otämd kalv; tag mig nu åter, så att jag får vända åter; du är ju HERREN, min Gud.
19 Ty sedan jag har vänt mitt sinne, ångrar jag mig, och sedan jag har kommit till besinning, slår jag mig på länden; jag både blyges och skämmes, då jag nu bär min ungdoms smälek.»
20 Är då Efraim for mig en så dyrbar son, är han mitt älsklingsbarn, eftersom jag alltjämt tänker på honom, huru ofta jag än har måst hota honom? Ja, så mycket ömkar sig mitt hjärta över honom; jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN.
21 Sätt upp vägmärken för dig, res åt dig vägvisare; giv akt på vägen, på stigen där du vandrade. Och vänd så tillbaka, du jungfru Israel, vänd tillbaka till dessa dina städer.
22 Huru länge skall du göra bukter hit och dit, du avfälliga dotter? Se, HERREN vill skapa något nytt i landet: det bliver nu kvinnan som tager mannen i sitt beskärm.
23 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I Juda land med dess städer skall man ännu en gång, när jag åter har upprättat det, få säga det ordet: »HERREN välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg.»
24 Och Juda folk med alla sina städer skall samlat bo däri, åkermän jämte vandrande herdar.
25 Ty jag skall vederkvicka trötta själar, och alla försmäktande själar skall jag mätta.
26 (Härvid uppvaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.)
27 Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur.
28 Och likasom jag har vakat över dem till att upprycka, nedbryta, fördärva, förgöra och plåga, så vill jag nu vaka över dem till att uppbygga och plantera, säger HERREN.
29 På den tiden skall man icke mer säga: »Fäderna hava ätit sura druvor, och barnens tänder bliva ömma därav.»
30 Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning; var man som äter sura druvor, hans tänder skola bliva ömma därav.
31 Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus;
32 icke ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land det förbund med mig, som de bröto, fastän jag var deras rätte herre, säger HERREN.
33 Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras bröst och i deras hjärtan skall jag skriva den, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.
34 Då skola de icke mer behöva undervisa varandra, icke den ene brodern den andre, och säga: »Lär känna HERREN»; ty de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den störste, säger HERREN. Ty jag skall förlåta deras missgärning, och deras synd skall jag icke mer komma ihåg.
35 Så säger HERREN, han som har satt solen till att lysa om dagen och månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång, han som rör upp havet, så att dess böljor brusa, han vilkens namn är HERREN Sebaot:
36 Först när denna ordning icke mer består inför mig, säger HERREN, först då skall Israels släkt upphöra att inför mig alltjämt vara ett folk.
37 Ja, så säger HERREN: Först när himmelen varder uppmätt därovan och jordens grundvalar utrannsakade därnere, först då skall jag förkasta all Israels släkt, till straff för allt vad de hava gjort, säger HERREN.
38 Se, dagar skola komma, säger HERREN, då staden åter skall varda uppbyggd till HERRENS ära, från Hananeltornet intill Hörnporten.
39 Och mätsnöret skall vidare dragas rätt fram mot Garebshöjden och skall sedan vändas mot Goa.
40 Och hela lik- och askdalen och alla fälten intill bäcken Kidron och intill hörnet vid Hästporten österut skola vara helgade åt HERREN. Aldrig mer skall där tima någon omstörtning eller någon förstöring.