1 Yahweh’s word which came to Jeremiah the prophet concerning the nations.

2 Of Egypt: concerning the army of Pharaoh Necoh king of Egypt, which was by the river Euphrates in Carchemish, which Nebuchadnezzar king of Babylon struck in the fourth year of Jehoiakim the son of Josiah, king of Judah.

3 "Prepare the buckler and shield,

and draw near to battle!

4 Harness the horses, and get up, you horsemen,

and stand up with your helmets.

Polish the spears,

put on the coats of mail.

5 Why have I seen it?

They are dismayed and are turned backward.

Their mighty ones are beaten down,

have fled in haste,

and don’t look back.

Terror is on every side,"

says Yahweh.

6 "Don’t let the swift flee away,

nor the mighty man escape.

In the north by the river Euphrates

they have stumbled and fallen.

7 "Who is this who rises up like the Nile,

like rivers whose waters surge?

8 Egypt rises up like the Nile,

like rivers whose waters surge.

He says, ‘I will rise up. I will cover the earth.

I will destroy cities and its inhabitants.’

9 Go up, you horses!

Rage, you chariots!

Let the mighty men go out:

Cush and Put, who handle the shield;

and the Ludim, who handle and bend the bow.

10 For that day is of the Lord, Yahweh of Armies,

a day of vengeance,

that he may avenge himself of his adversaries.

The sword will devour and be satiated,

and will drink its fill of their blood;

for the Lord, Yahweh of Armies, has a sacrifice in the north country by the river Euphrates.

11 Go up into Gilead, and take balm, virgin daughter of Egypt.

You use many medicines in vain.

There is no healing for you.

12 The nations have heard of your shame,

and the earth is full of your cry;

for the mighty man has stumbled against the mighty,

they both fall together."

13 The word that Yahweh spoke to Jeremiah the prophet, how that Nebuchadnezzar king of Babylon should come and strike the land of Egypt:

14 "Declare in Egypt,

publish in Migdol,

and publish in Memphis and in Tahpanhes;

say, ‘Stand up, and prepare,

for the sword has devoured around you.’

15 Why are your strong ones swept away?

They didn’t stand, because Yahweh pushed them.

16 He made many to stumble.

Yes, they fell on one another.

They said, ‘Arise! Let’s go again to our own people,

and to the land of our birth,

from the oppressing sword.’

17 They cried there, ‘Pharaoh king of Egypt is but a noise;

he has let the appointed time pass by.’

18 "As I live," says the King,

whose name is Yahweh of Armies,

"surely like Tabor among the mountains,

and like Carmel by the sea,

so he will come.

19 You daughter who dwells in Egypt,

furnish yourself to go into captivity;

for Memphis will become a desolation,

and will be burned up,

without inhabitant.

20 "Egypt is a very beautiful heifer;

but destruction out of the north has come.

It has come.

21 Also her hired men in the middle of her are like calves of the stall,

for they also are turned back.

They have fled away together.

They didn’t stand,

for the day of their calamity has come on them,

the time of their visitation.

22 Its sound will go like the serpent,

for they will march with an army,

and come against her with axes, as wood cutters.

23 They will cut down her forest," says Yahweh,

"though it can’t be searched;

because they are more than the locusts,

and are innumerable.

24 The daughter of Egypt will be disappointed;

she will be delivered into the hand of the people of the north."

25 Yahweh of Armies, the God of Israel, says: "Behold, I will punish Amon of No, and Pharaoh, and Egypt, with her gods and her kings, even Pharaoh, and those who trust in him. 26 I will deliver them into the hand of those who seek their lives, and into the hand of Nebuchadnezzar king of Babylon, and into the hand of his servants. Afterwards it will be inhabited, as in the days of old," says Yahweh.

27 "But don’t you be afraid, Jacob my servant.

Don’t be dismayed, Israel;

for, behold, I will save you from afar,

and your offspring from the land of their captivity.

Jacob will return,

and will be quiet and at ease.

No one will make him afraid.

28 Don’t be afraid, O Jacob my servant," says Yahweh,

"for I am with you;

for I will make a full end of all the nations where I have driven you,

but I will not make a full end of you,

but I will correct you in measure,

and will in no way leave you unpunished."

1 Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om hednafolken.

2 Om Egypten, angående den egyptiske konungen Farao Nekos här, som stod invid floden Frat, vid Karkemis, och som blev slagen av Nebukadressar, konungen i Babel, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår.

3 Reden till sköld och skärm, och rycken fram till strid.

4 Spännen för hästarna och bestigen springarna, och ställen upp eder, med hjälmarna på. Gören spjuten blanka, ikläden eder pansaren.

5 Men varav kommer detta som jag nu ser? De äro förfärade. De vika tillbaka; deras hjältar bliva slagna. De taga till flykten utan att vända sig om. Skräck från alla sidor! säger HERREN.

6 Ej ens den snabbaste kan fly undan, ej ens hjälten kan rädda sig. Norrut, invid floden Frat, där stappla de och falla.

7 Vem är denne som stiger upp såsom Nilfloden, denne vilkens vatten svalla såsom strömmar?

8 Det är Egypten som stiger upp såsom Nilfloden, och såsom strömmar svalla hans vatten. Han säger: »Jag vill stiga upp och övertäcka landet; jag vill fördärva städerna och dem som bo därinne.»

9 Ja, dragen ditupp, I hästar; stormen fram, I vagnar. Må hjältarna tåga fram, etiopier och putéer, rustade med sköldar, och ludéer, rustade med bågar, bågar som de spänna.

10 Ty detta är Herrens; HERREN Sebaots, dag, en hämndedag, då han skall hämnas på sina motståndare; nu skall svärdet frossa sig mätt och dricka sig rusigt av deras blod. Ty ett slaktoffer vill Herren, HERREN Sebaot, anställa i nordlandet vid floden Frat.

11 Drag upp till Gilead och hämta balsam, du jungfru dotter Egypten. Men förgäves skaffar du dig läkemedel i mängd; du kan icke bliva helad.

12 Folken få höra om din skam, och av dina klagorop bliver jorden full; ty den ene hjälten stapplar på den andre, och de falla båda tillsammans.

13 Detta är det ord som HERREN talade till profeten Jeremia om att Nebukadressar, konungen i Babel, skulle komma och slå Egyptens land:

14 Förkunnen i Egypten och kungören i Migdol, ja, kungören i Nof, så ock i Tapanhes, och sägen: »Träd fram och gör dig redo, ty svärdet frossar runt omkring dig.»

15 Varför äro dina väldige slagna till marken? De kunde ej hålla stånd, ty HERREN stötte dem bort.

16 Han kom många att stappla, och så föllo de, den ene över den andre; de ropade: »Upp, låt oss vända tillbaka till vårt folk och till vårt fädernesland, undan det härjande svärdet.»

17 Ja, man ropar där: »Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid.»

18 Så sant jag lever, säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot, en skall komma, väldig såsom Tabor ibland bergen, såsom Karmel vid havet.

19 Så reden nu till åt eder, I dottern Egyptens inbyggare, vad man behöver, när man skall gå i landsflykt. Ty Nof skall bliva en ödemark och varda uppbränt, så att ingen kan bo där.

20 En skön kviga är Egypten; men en broms kommer farande norrifrån.

21 Också de legoknektar hon har i sitt land, lika gödda kalvar, ja, också de vända då om och fly allasammans, de kunna icke hålla stånd. Ty deras ofärds dag har kommit över dem, deras hemsökelses tid.

22 Tyst smyger hon undan såsom en krälande orm, ty med härsmakt draga de fram, och med yxor komma de över henne, såsom gällde det att hugga ved.

23 De fälla hennes skog, säger HERREN, ty ogenomtränglig är den; talrikare äro de än gräshoppor, ja, de kunna ej räknas.

24 På skam kommer dottern Egypten; hon bliver given i nordlandsfolkets hand.

25 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall hemsöka Amon från No, så ock Farao och Egypten med dess gudar och dess konungar, ja, både Farao och dem som förlita sig på honom.

26 Och jag skall giva dem i de mans hand, som stå efter deras liv, i Nebukadressars, den babyloniske konungens, och i hans tjänares hand. Men därefter skall landet bliva bebott såsom i forna dagar, säger HERREN.

27 Så frukta då icke, du min tjänare Jakob, och var ej förfärad, du Israel; ty se, jag skall frälsa dig ur det avlägsna landet, och dina barn ur deras fångenskaps land. Och Jakob skall få komma tillbaka och leva i ro och säkerhet, och ingen skall förskräcka honom.

28 Ja, frukta icke, du min tjänare Jakob, säger HERREN, ty jag är med dig. Och jag skall göra ände på alla de folk till vilka jag har drivit dig bort; men på dig vill jag ej alldeles göra ände, jag vill blott tukta dig med måtta; ty alldeles ostraffad kan jag ju ej låta dig bliva.