1 After six days, Jesus took with him Peter, James, and John his brother, and brought them up into a high mountain by themselves. 2 He was changed before them. His face shone like the sun, and his garments became as white as the light. 3 Behold, Moses and Elijah appeared to them talking with him.

4 Peter answered and said to Jesus, "Lord, it is good for us to be here. If you want, let’s make three tents here: one for you, one for Moses, and one for Elijah."

5 While he was still speaking, behold, a bright cloud overshadowed them. Behold, a voice came out of the cloud, saying, "This is my beloved Son, in whom I am well pleased. Listen to him."

6 When the disciples heard it, they fell on their faces, and were very afraid. 7 Jesus came and touched them and said, "Get up, and don’t be afraid." 8 Lifting up their eyes, they saw no one, except Jesus alone.

9 As they were coming down from the mountain, Jesus commanded them, saying, "Don’t tell anyone what you saw, until the Son of Man has risen from the dead."

10 His disciples asked him, saying, "Then why do the scribes say that Elijah must come first?"

11 Jesus answered them, "Elijah indeed comes first, and will restore all things; 12 but I tell you that Elijah has come already, and they didn’t recognize him, but did to him whatever they wanted to. Even so the Son of Man will also suffer by them." 13 Then the disciples understood that he spoke to them of John the Baptizer.

14 When they came to the multitude, a man came to him, kneeling down to him and saying, 15 "Lord, have mercy on my son, for he is epileptic and suffers grievously; for he often falls into the fire, and often into the water. 16 So I brought him to your disciples, and they could not cure him."

17 Jesus answered, "Faithless and perverse generation! How long will I be with you? How long will I bear with you? Bring him here to me." 18 Jesus rebuked the demon, and it went out of him, and the boy was cured from that hour.

19 Then the disciples came to Jesus privately, and said, "Why weren’t we able to cast it out?"

20 He said to them, "Because of your unbelief. For most certainly I tell you, if you have faith as a grain of mustard seed, you will tell this mountain, ‘Move from here to there,’ and it will move; and nothing will be impossible for you. 21 But this kind doesn’t go out except by prayer and fasting."

22 While they were staying in Galilee, Jesus said to them, "The Son of Man is about to be delivered up into the hands of men, 23 and they will kill him, and the third day he will be raised up."

They were exceedingly sorry.

24 When they had come to Capernaum, those who collected the didrachma coins came to Peter, and said, "Doesn’t your teacher pay the didrachma?" 25 He said, "Yes."

When he came into the house, Jesus anticipated him, saying, "What do you think, Simon? From whom do the kings of the earth receive toll or tribute? From their children, or from strangers?"

26 Peter said to him, "From strangers."

Jesus said to him, "Therefore the children are exempt. 27 But, lest we cause them to stumble, go to the sea, cast a hook, and take up the first fish that comes up. When you have opened its mouth, you will find a stater coin. Take that, and give it to them for me and you."

1 Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder, och förde dem upp på ett högt berg, där de voro allena.

2 Och hans utseende förvandlades inför dem: hans ansikte sken såsom solen, och hans kläder blevo vita såsom ljuset.

3 Och se, för dem visade sig Moses och Elias, i samtal med honom.

4 Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Herre, här är oss gott att vara; vill du, så skall jag här göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en.»

5 Och se, medan han ännu talade, överskyggade dem en ljus sky, och ur skyn kom en röst som sade: »Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag; hören honom.»

6 När lärjungarna hörde detta, föllo de ned på sina ansikten i stor förskräckelse.

7 Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: »Stån upp, och varen icke förskräckta.»

8 När de då lyfte upp sina ögon, sågo de ingen utom Jesus allena.

9 Då de sedan gingo ned från berget, bjöd Jesus dem och sade: »Omtalen icke för någon denna syn, förrän Människosonen har uppstått från de döda.»

10 Men lärjungarna frågade honom och sade: »Huru kunna då de skriftlärde säga att Elias först måste komma?»

11 Han svarade och sade: »Elias måste visserligen komma och upprätta allt igen;

12 men jag säger eder att Elias redan har kommit. Men de ville icke veta av honom, utan förforo mot honom alldeles såsom de ville. Sammalunda skall ock Människosonen få lida genom dem.»

13 Då förstodo lärjungarna att det var om Johannes döparen som han talade till dem.

14 När de därefter kommo till folket, trädde en man fram till honom och föll på knä för honom

15 och sade: »Herre, förbarma dig över min son ty han är månadsrasande och plågas svårt; ofta faller han i elden och ofta i vattnet.

16 Och jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde icke bota honom.»

17 Då svarade Jesus och sade: »O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara bland eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom hit till mig.»

18 Och Jesus tilltalade honom strängt, och den onde anden for ut ur honom; och gossen var botad från den stunden.

19 Sedan, när de voro allena, trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Varför kunde icke vi driva ut honom?»

20 Han svarade dem: »För eder otros skull. Ty sannerligen säger jag eder: Om I haven tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skolen I kunna säga till detta berg: 'Flytta dig härifrån dit bort', och det skall flytta sig; ja, intet skall då vara omöjligt för eder.»

21

22 Medan de nu tillsammans vandrade omkring i Galileen, sade Jesus till dem: »Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer,

23 och man skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå igen.» Då blevo de mycket bedrövade.

24 Och när de hade kommit till Kapernaum, trädde de som uppburo tempelskatten fram till Petrus och sade: »Plägar icke eder mästare betala tempelskatt?»

25 Han svarade: »Jo.» När han sedan hade kommit hem, förekom honom Jesus med frågan: »Vad synes dig, Simon? Av vilka taga jordens konungar tull eller skatt, av sina söner eller av andra människor?»

26 Han svarade: »Av andra människor.» Då sade Jesus till honom: »Alltså äro då sönerna fria.

27 Men för att vi icke skola bliva dem till en stötesten, så gå ned till sjön och kasta ut en krok. Tag så den första fisk som du drager upp, och när du öppnar munnen på den skall du där finna en silverpenning. Tag den, och giv den åt dem for mig och dig.» gott att vi äro här tillstädes» osv.