1 Jesus went out from the temple, and was going on his way. His disciples came to him to show him the buildings of the temple. 2 But he answered them, "You see all of these things, don’t you? Most certainly I tell you, there will not be left here one stone on another, that will not be thrown down."
3 As he sat on the Mount of Olives, the disciples came to him privately, saying, "Tell us, when will these things be? What is the sign of your coming, and of the end of the age?"
4 Jesus answered them, "Be careful that no one leads you astray. 5 For many will come in my name, saying, ‘I am the Christ,’ and will lead many astray. 6 You will hear of wars and rumors of wars. See that you aren’t troubled, for all this must happen, but the end is not yet. 7 For nation will rise against nation, and kingdom against kingdom; and there will be famines, plagues, and earthquakes in various places. 8 But all these things are the beginning of birth pains.
9 "Then they will deliver you up to oppression and will kill you. You will be hated by all of the nations for my name’s sake. 10 Then many will stumble, and will deliver up one another, and will hate one another. 11 Many false prophets will arise and will lead many astray. 12 Because iniquity will be multiplied, the love of many will grow cold. 13 But he who endures to the end will be saved. 14 This Good News of the Kingdom will be preached in the whole world for a testimony to all the nations, and then the end will come.
15 "When, therefore, you see the abomination of desolation, which was spoken of through Daniel the prophet, standing in the holy place (let the reader understand), 16 then let those who are in Judea flee to the mountains. 17 Let him who is on the housetop not go down to take out the things that are in his house. 18 Let him who is in the field not return back to get his clothes. 19 But woe to those who are with child and to nursing mothers in those days! 20 Pray that your flight will not be in the winter nor on a Sabbath, 21 for then there will be great suffering, such as has not been from the beginning of the world until now, no, nor ever will be. 22 Unless those days had been shortened, no flesh would have been saved. But for the sake of the chosen ones, those days will be shortened.
23 "Then if any man tells you, ‘Behold, here is the Christ!’ or, ‘There!’ don’t believe it. 24 For false christs and false prophets will arise, and they will show great signs and wonders, so as to lead astray, if possible, even the chosen ones.
25 "Behold, I have told you beforehand.
26 "If therefore they tell you, ‘Behold, he is in the wilderness,’ don’t go out; or ‘Behold, he is in the inner rooms,’ don’t believe it. 27 For as the lightning flashes from the east, and is seen even to the west, so will the coming of the Son of Man be. 28 For wherever the carcass is, that is where the vultures gather together.
29 "But immediately after the suffering of those days, the sun will be darkened, the moon will not give its light, the stars will fall from the sky, and the powers of the heavens will be shaken; 30 and then the sign of the Son of Man will appear in the sky. Then all the tribes of the earth will mourn, and they will see the Son of Man coming on the clouds of the sky with power and great glory. 31 He will send out his angels with a great sound of a trumpet, and they will gather together his chosen ones from the four winds, from one end of the sky to the other.
32 "Now from the fig tree learn this parable: When its branch has now become tender and produces its leaves, you know that the summer is near. 33 Even so you also, when you see all these things, know that he is near, even at the doors. 34 Most certainly I tell you, this generation will not pass away until all these things are accomplished. 35 Heaven and earth will pass away, but my words will not pass away.
36 "But no one knows of that day and hour, not even the angels of heaven, but my Father only. 37 As the days of Noah were, so will the coming of the Son of Man be. 38 For as in those days which were before the flood they were eating and drinking, marrying and giving in marriage, until the day that Noah entered into the ship, 39 and they didn’t know until the flood came and took them all away, so will the coming of the Son of Man be. 40 Then two men will be in the field: one will be taken and one will be left. 41 Two women will be grinding at the mill: one will be taken and one will be left. 42 Watch therefore, for you don’t know in what hour your Lord comes. 43 But know this, that if the master of the house had known in what watch of the night the thief was coming, he would have watched, and would not have allowed his house to be broken into. 44 Therefore also be ready, for in an hour that you don’t expect, the Son of Man will come.
45 "Who then is the faithful and wise servant, whom his lord has set over his household, to give them their food in due season? 46 Blessed is that servant whom his lord finds doing so when he comes. 47 Most certainly I tell you that he will set him over all that he has. 48 But if that evil servant should say in his heart, ‘My lord is delaying his coming,’ 49 and begins to beat his fellow servants, and eat and drink with the drunkards, 50 the lord of that servant will come in a day when he doesn’t expect it and in an hour when he doesn’t know it, 51 and will cut him in pieces and appoint his portion with the hypocrites. That is where the weeping and grinding of teeth will be.
1 Och Jesus gick därifrån, ut ur helgedomen. Hans lärjungar trädde då fram och bådo honom giva akt på helgedomens byggnader.
2 Då svarade han och sade till dem: »Ja, I sen nu allt detta; men sannerligen säger jag eder: Här skall icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet.»
3 När han sedan satt på Oljeberget, trädde hans lärjungar fram till honom, medan de voro allena, och sade: »Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till din tillkommelse och tidens ände.»
4 Då svarade Jesus och sade till dem: »Sen till, att ingen förvillar eder.
5 Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många.
6 Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.
7 Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra;
8 men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna'.
9 Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull.
10 Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre.
11 Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många.
12 Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna.
13 Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.
14 Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma.
15 När I nu fån se 'förödelsens styggelse', om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats -- den som läser detta, han give akt därpå --
16 då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
17 och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus,
18 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
19 Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden!
20 Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten.
21 Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
22 Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.
23 Om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Där är han', så tron det icke.
24 Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda.
25 Jag har nu sagt eder det förut.
26 Därför, om man säger till eder: 'Se, han är i öknen', så gån icke ditut, eller: 'Se, han är inne i huset', så tron det icke.
27 Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så skall Människosonens tillkommelse vara. --
28 Där åteln är, dit skola rovfåglarna församla sig.
29 Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva.
30 Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se 'Människosonen komma på himmelens skyar' med stor makt och härlighet.
31 Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra.
32 Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.
33 Likaså, när I sen allt detta, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.
34 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
35 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
36 Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena.
37 Ty såsom det skedde på Noas tid, så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
38 Såsom människorna levde på den tiden, före floden: de åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken;
39 och de visste av intet, förrän floden kom och tog dem allasammans bort -- så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.
40 Då skola två män vara tillsammans ute på marken; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
41 Två kvinnor skola mala på samma kvarn; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.
42 Vaken fördenskull; ty I veten icke vilken dag vår Herre kommer.
43 Men det förstån I väl, att om husbonden visste under vilken nattväkt tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus.
44 Varen därför ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.
45 Finnes nu någon trogen och förståndig tjänare, som av sin herre har blivit satt över hans husfolk för att giva dem mat i rätt tid --
46 salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
47 Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
48 Men om så är, att tjänaren är en ond man, som säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart',
49 och han begynner slå sina medtjänare och äter och dricker med dem som äro druckna,
50 då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det,
51 och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med skrymtare. Där skall vara gråt och tandagnisslan.»