1 A man who isolates himself pursues selfishness,
and defies all sound judgment.
2 A fool has no delight in understanding,
but only in revealing his own opinion.
3 When wickedness comes, contempt also comes,
and with shame comes disgrace.
4 The words of a man’s mouth are like deep waters.
The fountain of wisdom is like a flowing brook.
5 To be partial to the faces of the wicked is not good,
nor to deprive the innocent of justice.
6 A fool’s lips come into strife,
and his mouth invites beatings.
7 A fool’s mouth is his destruction,
and his lips are a snare to his soul.
8 The words of a gossip are like dainty morsels:
they go down into a person’s innermost parts.
9 One who is slack in his work
is brother to him who is a master of destruction.
10 Yahweh’s name is a strong tower:
the righteous run to him, and are safe.
11 The rich man’s wealth is his strong city,
like an unscalable wall in his own imagination.
12 Before destruction the heart of man is proud,
but before honor is humility.
13 He who answers before he hears,
that is folly and shame to him.
14 A man’s spirit will sustain him in sickness,
but a crushed spirit, who can bear?
15 The heart of the discerning gets knowledge.
The ear of the wise seeks knowledge.
16 A man’s gift makes room for him,
and brings him before great men.
17 He who pleads his cause first seems right—
until another comes and questions him.
18 The lot settles disputes,
and keeps strong ones apart.
19 A brother offended is more difficult than a fortified city.
Disputes are like the bars of a fortress.
20 A man’s stomach is filled with the fruit of his mouth.
With the harvest of his lips he is satisfied.
21 Death and life are in the power of the tongue;
those who love it will eat its fruit.
22 Whoever finds a wife finds a good thing,
and obtains favor of Yahweh.
23 The poor plead for mercy,
but the rich answer harshly.
24 A man of many companions may be ruined,
but there is a friend who sticks closer than a brother.
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.