1 Now accept one who is weak in faith, but not for disputes over opinions. 2 One man has faith to eat all things, but he who is weak eats only vegetables. 3 Don’t let him who eats despise him who doesn’t eat. Don’t let him who doesn’t eat judge him who eats, for God has accepted him. 4 Who are you who judge another’s servant? To his own lord he stands or falls. Yes, he will be made to stand, for God has power to make him stand.
5 One man esteems one day as more important. Another esteems every day alike. Let each man be fully assured in his own mind. 6 He who observes the day, observes it to the Lord; and he who does not observe the day, to the Lord he does not observe it. He who eats, eats to the Lord, for he gives God thanks. He who doesn’t eat, to the Lord he doesn’t eat, and gives God thanks. 7 For none of us lives to himself, and none dies to himself. 8 For if we live, we live to the Lord. Or if we die, we die to the Lord. If therefore we live or die, we are the Lord’s. 9 For to this end Christ died, rose, and lived again, that he might be Lord of both the dead and the living.
10 But you, why do you judge your brother? Or you again, why do you despise your brother? For we will all stand before the judgment seat of Christ. 11 For it is written,
"‘As I live,’ says the Lord, ‘to me every knee will bow.
Every tongue will confess to God.’"
12 So then each one of us will give account of himself to God.
13 Therefore let’s not judge one another any more, but judge this rather, that no man put a stumbling block in his brother’s way, or an occasion for falling. 14 I know and am persuaded in the Lord Jesus that nothing is unclean of itself; except that to him who considers anything to be unclean, to him it is unclean. 15 Yet if because of food your brother is grieved, you walk no longer in love. Don’t destroy with your food him for whom Christ died. 16 Then don’t let your good be slandered, 17 for God’s Kingdom is not eating and drinking, but righteousness, peace, and joy in the Holy Spirit. 18 For he who serves Christ in these things is acceptable to God and approved by men. 19 So then, let’s follow after things which make for peace, and things by which we may build one another up. 20 Don’t overthrow God’s work for food’s sake. All things indeed are clean, however it is evil for that man who creates a stumbling block by eating. 21 It is good to not eat meat, drink wine, nor do anything by which your brother stumbles, is offended, or is made weak.
22 Do you have faith? Have it to yourself before God. Happy is he who doesn’t judge himself in that which he approves. 23 But he who doubts is condemned if he eats, because it isn’t of faith; and whatever is not of faith is sin.
24 Now to him who is able to establish you according to my Good News and the preaching of Jesus Christ, according to the revelation of the mystery which has been kept secret through long ages, 25 but now is revealed, and by the Scriptures of the prophets, according to the commandment of the eternal God, is made known for obedience of faith to all the nations; 26 to the only wise God, through Jesus Christ, to whom be the glory forever! Amen.
1 Om någon är svag i tron, så upptagen honom dock vänligt, utan att döma över andras betänkligheter.
2 Den ene har tro till att äta vad som helst, under det att den som är svag allenast äter vad som växer på jorden.
3 Den som äter må icke förakta den som icke äter. Ej heller må den som icke äter döma den som äter; ty Gud har upptagit honom,
4 och vem är du som dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer allenast hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående, ty Herren är mäktig att hålla honom stående.
5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.
6 Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om någon avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han tackar Gud.
7 Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.
8 Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.
9 Ty därför har Kristus dött och åter blivit levande, att han skall vara herre över både döda och levande.
10 Men du, varför dömer du din broder? Och du åter, varför föraktar du din broder? Vi skola ju alla en gång stå inför Guds domstol.
11 Ty det är skrivet: »Så sant jag lever, säger Herren, för mig skola alla knän böja sig, och alla tungor skola prisa Gud.»
12 Alltså skall var och en av oss inför Gud göra räkenskap för sig själv.
13 Låtom oss därför icke mer döma varandra. Dömen hellre så, att ingen må för sin broder lägga en stötesten eller något som bliver honom till fall.
14 Jag vet väl och är i Herren Jesus viss om att intet i sig självt är orent; allenast om någon håller något för orent, så är det för honom orent.
15 Om nu genom din mat bekymmer vållas din broder, så vandrar du icke mer i kärleken. Bliv icke genom din mat till fördärv för den som Kristus har lidit döden för.
16 Låten alltså icke det goda som I haven fått bliva utsatt för smädelse.
17 Ty Guds rike består icke i mat och dryck, utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.
18 Den som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och håller provet inför människor.
19 Vi vilja alltså fara efter det som länder till frid och till inbördes uppbyggelse.
20 Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo;
21 du gör väl i att avhålla dig från att äta kött och dricka vin och från annat som för din broder bliver en stötesten.
22 Den tro du har må du hava för dig själv inför Gud. Salig är den som icke måste döma sig själv, när det gäller något som han har prövat vara rätt.
23 Men om någon hyser betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke sker av tro. Ty allt som icke sker av tro, det är synd.