1 Or don’t you know, brothers (for I speak to men who know the law), that the law has dominion over a man for as long as he lives? 2 For the woman that has a husband is bound by law to the husband while he lives, but if the husband dies, she is discharged from the law of the husband. 3 So then if, while the husband lives, she is joined to another man, she would be called an adulteress. But if the husband dies, she is free from the law, so that she is no adulteress, though she is joined to another man. 4 Therefore, my brothers, you also were made dead to the law through the body of Christ, that you would be joined to another, to him who was raised from the dead, that we might produce fruit to God. 5 For when we were in the flesh, the sinful passions which were through the law worked in our members to bring out fruit to death. 6 But now we have been discharged from the law, having died to that in which we were held; so that we serve in newness of the spirit, and not in oldness of the letter.

7 What shall we say then? Is the law sin? May it never be! However, I wouldn’t have known sin except through the law. For I wouldn’t have known coveting unless the law had said, "You shall not covet." 8 But sin, finding occasion through the commandment, produced in me all kinds of coveting. For apart from the law, sin is dead. 9 I was alive apart from the law once, but when the commandment came, sin revived and I died. 10 The commandment which was for life, this I found to be for death; 11 for sin, finding occasion through the commandment, deceived me, and through it killed me. 12 Therefore the law indeed is holy, and the commandment holy, righteous, and good.

13 Did then that which is good become death to me? May it never be! But sin, that it might be shown to be sin, was producing death in me through that which is good; that through the commandment sin might become exceedingly sinful. 14 For we know that the law is spiritual, but I am fleshly, sold under sin. 15 For I don’t understand what I am doing. For I don’t practice what I desire to do; but what I hate, that I do. 16 But if what I don’t desire, that I do, I consent to the law that it is good. 17 So now it is no more I that do it, but sin which dwells in me. 18 For I know that in me, that is, in my flesh, dwells no good thing. For desire is present with me, but I don’t find it doing that which is good. 19 For the good which I desire, I don’t do; but the evil which I don’t desire, that I practice. 20 But if what I don’t desire, that I do, it is no more I that do it, but sin which dwells in me. 21 I find then the law that, while I desire to do good, evil is present. 22 For I delight in God’s law after the inward person, 23 but I see a different law in my members, warring against the law of my mind, and bringing me into captivity under the law of sin which is in my members. 24 What a wretched man I am! Who will deliver me out of the body of this death? 25 I thank God through Jesus Christ, our Lord! So then with the mind, I myself serve God’s law, but with the flesh, sin’s law.

1 Eller veten I icke, mina bröder -- jag talar ju till sådana som känna lagen -- att lagen råder över en människa för så lång tid som hon lever?

2 Så är ju en gift kvinna genom lag bunden vid sin man, så länge denne lever; men om mannen dör, då är hon löst från den lag som band henne vid mannen.

3 Alltså, om hon giver sig åt en annan man, medan hennes man lever, så kallas hon äktenskapsbryterska; men om mannen dör, då är hon fri ifrån lagen, så att hon icke är äktenskapsbryterska, om hon giver sig åt en annan man.

4 Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud.

5 Ty medan vi ännu voro i ett köttsligt väsende, voro de syndiga lustar, som uppväcktes genom lagen, verksamma i våra lemmar till att bära frukt åt döden.

6 Men nu äro vi lösta från lagen, i det att vi hava dött från det varunder vi förr höllos fångna; och så tjäna vi nu i Andens nya väsende, och icke i bokstavens gamla väsende.

7 Vad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det! Men synden skulle jag icke hava lärt känna, om icke genom lagen; ty jag hade icke vetat av begärelsen, om icke lagen hade sagt: »Du skall icke hava begärelse.»

8 Men då nu synden fick tillfälle, uppväckte den genom budordet allt slags begärelse i mig. Ty utan lag är synden död.

9 Jag levde en gång utan lag; men när budordet kom, fick synden liv,

10 och jag hemföll åt döden. Så befanns det att budordet, som var givet till liv, det blev mig till död;

11 ty då synden fick tillfälle, förledde den mig genom budordet och dödade mig genom det.

12 Alltså är visserligen lagen helig, och budordet heligt och rättfärdigt och gott.

13 Har då verkligen det som är gott blivit mig till död? Bort det! Men synden har blivit det, för att så skulle varda uppenbart att den var synd, i det att den genom något som självt var gott drog över mig död; och så skulle synden bliva till övermått syndig, genom budordet.

14 Vi veta ju att lagen är andlig, men jag är av köttslig natur, såld till träl under synden.

15 Ty jag kan icke fatta att jag handlar såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag.

16 Om jag nu gör det som jag icke vill, så giver jag mitt bifall åt lagen och vidgår att den är god.

17 Så är det nu icke mer jag som gör sådant, utan synden, som bor i mig.

18 Ty jag vet att i mig, det är i mitt kött, bor icke något gott; viljan är väl tillstädes hos mig, men att göra det goda förmår jag icke.

19 Ja, det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag.

20 Om jag alltså gör vad jag icke vill, så är det icke mer jag som gör det, utan synden, som bor i mig.

21 Så finner jag nu hos mig, som har viljan att göra det goda, den lagen, att det onda fastmer är tillstädes hos mig.

22 Ty efter min invärtes människa har jag min lust i Guds lag;

23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, en som ligger i strid med den lag som är i min håg, en som gör mig till fånge under syndens lag, som är i mina lemmar.

24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? --

25 Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag, sådan jag är i mig själv, visserligen med min håg Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.