1 Many times they have afflicted me from my youth up.

Let Israel now say:

2 many times they have afflicted me from my youth up,

yet they have not prevailed against me.

3 The plowers plowed on my back.

They made their furrows long.

4 Yahweh is righteous.

He has cut apart the cords of the wicked.

5 Let them be disappointed and turned backward,

all those who hate Zion.

6 Let them be as the grass on the housetops,

which withers before it grows up,

7 with which the reaper doesn’t fill his hand,

nor he who binds sheaves, his bosom.

8 Neither do those who go by say,

"The blessing of Yahweh be on you.

We bless you in Yahweh’s name."

1 En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --

2 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.

3 På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.

4 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.

5 De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.

6 De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;

7 ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,

8 och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»