1 I love you, Yahweh, my strength.

2 Yahweh is my rock, my fortress, and my deliverer;

my God, my rock, in whom I take refuge;

my shield, and the horn of my salvation, my high tower.

3 I call on Yahweh, who is worthy to be praised;

and I am saved from my enemies.

4 The cords of death surrounded me.

The floods of ungodliness made me afraid.

5 The cords of Sheol were around me.

The snares of death came on me.

6 In my distress I called on Yahweh,

and cried to my God.

He heard my voice out of his temple.

My cry before him came into his ears.

7 Then the earth shook and trembled.

The foundations also of the mountains quaked and were shaken,

because he was angry.

8 Smoke went out of his nostrils.

Consuming fire came out of his mouth.

Coals were kindled by it.

9 He bowed the heavens also, and came down.

Thick darkness was under his feet.

10 He rode on a cherub, and flew.

Yes, he soared on the wings of the wind.

11 He made darkness his hiding place, his pavilion around him,

darkness of waters, thick clouds of the skies.

12 At the brightness before him his thick clouds passed,

hailstones and coals of fire.

13 Yahweh also thundered in the sky.

The Most High uttered his voice:

hailstones and coals of fire.

14 He sent out his arrows, and scattered them.

He routed them with great lightning bolts.

15 Then the channels of waters appeared.

The foundations of the world were laid bare at your rebuke, Yahweh,

at the blast of the breath of your nostrils.

16 He sent from on high.

He took me.

He drew me out of many waters.

17 He delivered me from my strong enemy,

from those who hated me; for they were too mighty for me.

18 They came on me in the day of my calamity,

but Yahweh was my support.

19 He brought me out also into a large place.

He delivered me, because he delighted in me.

20 Yahweh has rewarded me according to my righteousness.

According to the cleanness of my hands, he has recompensed me.

21 For I have kept the ways of Yahweh,

and have not wickedly departed from my God.

22 For all his ordinances were before me.

I didn’t put away his statutes from me.

23 I was also blameless with him.

I kept myself from my iniquity.

24 Therefore Yahweh has rewarded me according to my righteousness,

according to the cleanness of my hands in his eyesight.

25 With the merciful you will show yourself merciful.

With the perfect man, you will show yourself perfect.

26 With the pure, you will show yourself pure.

With the crooked you will show yourself shrewd.

27 For you will save the afflicted people,

but the arrogant eyes you will bring down.

28 For you will light my lamp, Yahweh.

My God will light up my darkness.

29 For by you, I advance through a troop.

By my God, I leap over a wall.

30 As for God, his way is perfect.

Yahweh’s word is tried.

He is a shield to all those who take refuge in him.

31 For who is God, except Yahweh?

Who is a rock, besides our God,

32 the God who arms me with strength, and makes my way perfect?

33 He makes my feet like deer’s feet,

and sets me on my high places.

34 He teaches my hands to war,

so that my arms bend a bow of bronze.

35 You have also given me the shield of your salvation.

Your right hand sustains me.

Your gentleness has made me great.

36 You have enlarged my steps under me,

My feet have not slipped.

37 I will pursue my enemies, and overtake them.

I won’t turn away until they are consumed.

38 I will strike them through, so that they will not be able to rise.

They shall fall under my feet.

39 For you have armed me with strength to the battle.

You have subdued under me those who rose up against me.

40 You have also made my enemies turn their backs to me,

that I might cut off those who hate me.

41 They cried, but there was no one to save;

even to Yahweh, but he didn’t answer them.

42 Then I beat them small as the dust before the wind.

I cast them out as the mire of the streets.

43 You have delivered me from the strivings of the people.

You have made me the head of the nations.

A people whom I have not known shall serve me.

44 As soon as they hear of me they shall obey me.

The foreigners shall submit themselves to me.

45 The foreigners shall fade away,

and shall come trembling out of their strongholds.

46 Yahweh lives! Blessed be my rock.

Exalted be the God of my salvation,

47 even the God who executes vengeance for me,

and subdues peoples under me.

48 He rescues me from my enemies.

Yes, you lift me up above those who rise up against me.

You deliver me from the violent man.

49 Therefore I will give thanks to you, Yahweh, among the nations,

and will sing praises to your name.

50 He gives great deliverance to his king,

and shows loving kindness to his anointed,

to David and to his offspring, forever more.

1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.

2 Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,

3 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.

4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.

5 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.

6 Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.

7 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.

8 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.

9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.

10 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.

11 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.

12 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.

13 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.

14 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.

15 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.

16 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.

17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.

18 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.

19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.

20 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.

21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.

22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;

23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.

24 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.

25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.

26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.

27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.

28 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.

29 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.

30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.

31 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.

32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?

33 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,

34 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,

35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!

36 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;

37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.

38 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.

39 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.

40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.

41 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.

42 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.

43 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.

44 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.

45 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.

46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.

47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!

48 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;

49 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!

50 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.

51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.