1 I will extol you, Yahweh, for you have raised me up,
and have not made my foes to rejoice over me.
2 Yahweh my God, I cried to you,
and you have healed me.
3 Yahweh, you have brought up my soul from Sheol.
You have kept me alive, that I should not go down to the pit.
4 Sing praise to Yahweh, you saints of his.
Give thanks to his holy name.
5 For his anger is but for a moment.
His favor is for a lifetime.
Weeping may stay for the night,
but joy comes in the morning.
6 As for me, I said in my prosperity,
"I shall never be moved."
7 You, Yahweh, when you favored me, made my mountain stand strong;
but when you hid your face, I was troubled.
8 I cried to you, Yahweh.
I made supplication to the Lord:
9 "What profit is there in my destruction, if I go down to the pit?
Shall the dust praise you?
Shall it declare your truth?
10 Hear, Yahweh, and have mercy on me.
Yahweh, be my helper."
11 You have turned my mourning into dancing for me.
You have removed my sackcloth, and clothed me with gladness,
12 to the end that my heart may sing praise to you, and not be silent.
Yahweh my God, I will give thanks to you forever!
1 En psalm, en sång av David, vid templets invigning.
2 Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig.
3 HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.
4 HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven.
5 Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.
6 Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd; om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel.
7 Jag sade, när det gick mig väl: »Jag skall aldrig vackla.»
8 HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, då förskräcktes jag.
9 Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:
10 »Vad vinning har du av mitt blod, eller därav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?
11 Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare.»
12 Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.
13 Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.