For the Chief Musician. On stringed instruments. A contemplation by David.

1 Listen to my prayer, God.

Don’t hide yourself from my supplication.

2 Attend to me, and answer me.

I am restless in my complaint,

and moan 3 because of the voice of the enemy,

because of the oppression of the wicked.

For they bring suffering on me.

In anger they hold a grudge against me.

4 My heart is severely pained within me.

The terrors of death have fallen on me.

5 Fearfulness and trembling have come on me.

Horror has overwhelmed me.

6 I said, "Oh that I had wings like a dove!

Then I would fly away, and be at rest.

7 Behold, then I would wander far off.

I would lodge in the wilderness." Selah.

8 "I would hurry to a shelter from the stormy wind and storm."

9 Confuse them, Lord, and confound their language,

for I have seen violence and strife in the city.

10 Day and night they prowl around on its walls.

Malice and abuse are also within her.

11 Destructive forces are within her.

Threats and lies don’t depart from her streets.

12 For it was not an enemy who insulted me,

then I could have endured it.

Neither was it he who hated me who raised himself up against me,

then I would have hidden myself from him.

13 But it was you, a man like me,

my companion, and my familiar friend.

14 We took sweet fellowship together.

We walked in God’s house with company.

15 Let death come suddenly on them.

Let them go down alive into Sheol.

For wickedness is among them, in their dwelling.

16 As for me, I will call on God.

Yahweh will save me.

17 Evening, morning, and at noon, I will cry out in distress.

He will hear my voice.

18 He has redeemed my soul in peace from the battle that was against me,

although there are many who oppose me.

19 God, who is enthroned forever,

will hear and answer them. Selah.

They never change

and don’t fear God.

20 He raises his hands against his friends.

He has violated his covenant.

21 His mouth was smooth as butter,

but his heart was war.

His words were softer than oil,

yet they were drawn swords.

22 Cast your burden on Yahweh and he will sustain you.

He will never allow the righteous to be moved.

23 But you, God, will bring them down into the pit of destruction.

Bloodthirsty and deceitful men shall not live out half their days,

but I will trust in you.

1 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David.

2 Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.

3 Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,

4 vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.

5 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.

6 Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.

7 Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.

8 Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. Sela.

9 Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.

10 Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.

11 Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;

12 ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.

13 Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.

14 Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,

15 du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.

16 Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan.

17 Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.

18 Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.

19 Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.

20 Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.

21 Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.

22 Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.

23 Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.

24 Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.