1 God, you have rejected us.

You have broken us down.

You have been angry.

Restore us, again.

2 You have made the land tremble.

You have torn it.

Mend its fractures,

for it quakes.

3 You have shown your people hard things.

You have made us drink the wine that makes us stagger.

4 You have given a banner to those who fear you,

that it may be displayed because of the truth. Selah.

5 So that your beloved may be delivered,

save with your right hand, and answer us.

6 God has spoken from his sanctuary:

"I will triumph.

I will divide Shechem,

and measure out the valley of Succoth.

7 Gilead is mine, and Manasseh is mine.

Ephraim also is the defense of my head.

Judah is my scepter.

8 Moab is my wash basin.

I will throw my sandal on Edom.

I shout in triumph over Philistia."

9 Who will bring me into the strong city?

Who has led me to Edom?

10 Haven’t you, God, rejected us?

You don’t go out with our armies, God.

11 Give us help against the adversary,

for the help of man is vain.

12 Through God we will do valiantly,

for it is he who will tread down our adversaries.

1 För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,

2 när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.

3 Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

4 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

5 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

6 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. Sela.

7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

9 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

10 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»

11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

14 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.