1 My brothers, don’t hold the faith of our glorious Lord Jesus Christ with partiality. 2 For if a man with a gold ring, in fine clothing, comes into your synagogue, and a poor man in filthy clothing also comes in, 3 and you pay special attention to him who wears the fine clothing and say, "Sit here in a good place;" and you tell the poor man, "Stand there," or "Sit by my footstool" 4 haven’t you shown partiality among yourselves, and become judges with evil thoughts? 5 Listen, my beloved brothers. Didn’t God choose those who are poor in this world to be rich in faith and heirs of the Kingdom which he promised to those who love him? 6 But you have dishonored the poor man. Don’t the rich oppress you and personally drag you before the courts? 7 Don’t they blaspheme the honorable name by which you are called?

8 However, if you fulfill the royal law according to the Scripture, "You shall love your neighbor as yourself," you do well. 9 But if you show partiality, you commit sin, being convicted by the law as transgressors. 10 For whoever keeps the whole law, and yet stumbles in one point, he has become guilty of all. 11 For he who said, "Do not commit adultery," also said, "Do not commit murder." Now if you do not commit adultery but do murder, you have become a transgressor of the law. 12 So speak and so do as men who are to be judged by the law of freedom. 13 For judgment is without mercy to him who has shown no mercy. Mercy triumphs over judgment.

14 What good is it, my brothers, if a man says he has faith, but has no works? Can faith save him? 15 And if a brother or sister is naked and in lack of daily food, 16 and one of you tells them, "Go in peace. Be warmed and filled;" yet you didn’t give them the things the body needs, what good is it? 17 Even so faith, if it has no works, is dead in itself. 18 Yes, a man will say, "You have faith, and I have works." Show me your faith without works, and I will show you my faith by my works.

19 You believe that God is one. You do well. The demons also believe—and shudder. 20 But do you want to know, vain man, that faith apart from works is dead? 21 Wasn’t Abraham our father justified by works, in that he offered up Isaac his son on the altar? 22 You see that faith worked with his works, and by works faith was perfected. 23 So the Scripture was fulfilled which says, "Abraham believed God, and it was accounted to him as righteousness," and he was called the friend of God. 24 You see then that by works a man is justified, and not only by faith. 25 In the same way, wasn’t Rahab the prostitute also justified by works when she received the messengers and sent them out another way? 26 For as the body apart from the spirit is dead, even so faith apart from works is dead.

1 Så läggen då bort all ondska och allt svek så ock skrymteri och avund och allt förtal.

2 Och då I nu ären nyfödda barn, så längten efter att få den andliga oförfalskade mjölken, på det att I genom den mån växa upp till frälsning,

3 om I annars haven »smakat att Herren är god».

4 Och kommen till honom, den levande stenen, som väl av människor är förkastad, men inför Gud är »utvald och dyrbar»;

5 och låten eder själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus, så att I bliven ett »heligt prästerskap», som skall frambära andliga offer, vilka genom Jesus Kristus äro välbehagliga för Gud.

6 Det heter nämligen på ett ställe i skriften: »Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall icke komma på skam.»

7 För eder, I som tron, är stenen alltså dyrbar, men för sådana som icke tro »har den sten som byggningsmännen förkastade blivit en hörnsten»,

8 som är »en stötesten och en klippa till fall». Eftersom de icke hörsamma ordet, stöta de sig; så var det ock bestämt om dem.

9 I åter ären »ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk», för att I skolen förkunna hans härliga gärningar, hans som har kallat eder från mörkret till sitt underbara ljus.

10 I som förut »icke voren ett folk», men nu ären »ett Guds folk», I som »icke haden fått någon barmhärtighet», men nu »haven fått barmhärtighet».

11 Mina älskade, jag förmanar eder såsom »gäster och främlingar» att taga eder till vara för de köttsliga begärelserna, vilka föra krig mot själen.

12 Och fören en god vandel bland hedningarna, på det att dessa, om de i någon sak förtala eder såsom illgärningsmän, nu i stället, när de skåda edra goda gärningar, må för dessas skull prisa Gud på den dag då han söker dem.

13 Varen underdåniga all mänsklig ordning för Herrens skull, vare sig det är konungen, såsom den överste härskaren,

14 eller det är landshövdingarna, som ju äro sända av honom för att straffa dem som göra vad ont är och för att prisa dem som göra vad gott är.

15 Ty så är Guds vilja, att I med goda gärningar skolen stoppa munnen till på oförståndiga och fåkunniga människor.

16 I ären ju fria, dock icke som om I haden friheten för att därmed överskyla ondskan, utan såsom Guds tjänare.

17 Bevisen var man ära, älsken bröderna, »frukten Gud, ären konungen».

18 I tjänare, underordnen eder edra herrar med all fruktan, icke allenast de goda och milda, utan också de obilliga.

19 Ty det är välbehagligt för Gud, om någon, med honom för ögonen, tåligt uthärdar sina vedervärdigheter, när han får lida oförskylt.

20 Ty vad berömligt är däri att I bevisen tålamod, när I för edra synders skull fån uppbära hugg och slag? Men om I bevisen tålamod, när I fån lida för goda gärningars skull, då är detta välbehaglig för Gud.

21 Ty därtill ären I kallade, då ju Kristus själv led för eder och efterlämnade åt eder en förebild, på det att I skullen följa honom och vandra i hans fotspår.

22 »Han hade ingen synd gjort, och intet svek fanns i hans mun.

23 När han blev smädad, smädade han icke igen, och när han led, hotade han icke, utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist.

24 Och »våra synder bar han» i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort ifrån synderna och leva för rättfärdigheten; och »genom hans sår haven I blivit helade».

25 Ty I »gingen vilse såsom får», men nu haven I vänt om till edra själars herde och vårdare.