1 För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,2 när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.3 Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.4 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.5 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.6 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. Sela.7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.9 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;10 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.14 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.

1 Ó Deus, tu nos rejeitaste, nos derrubaste; Tens estado indignado; ó restabelece-nos de novo.2 Fizeste estremecer a terra, fendeste-a; Repara as suas fendas, porque ela ameaça ruínas.3 Fizeste passar o teu povo por duro transe; Deste-nos a beber o vinho de aturdimento.4 Deste um estandarte aos que te temem, Para fugirem de diante do arco. (Selá)5 Para que os teus amados sejam livres, Salva com a tua destra, e responde-nos.6 Deus falou na sua santidade: Exultarei; Dividirei a Siquém, e medirei o vale de Sucote.7 Meu é Gileade, e meu é Manassés; Também Efraim é a defesa da minha cabeça: Judá é o meu cetro.8 Moabe é o meu vaso de lavar, A Edom atirarei o meu sapato; Por amor de mim, ó Filístia, rompe em alvoroço.9 Quem me introduzirá na cidade fortificada? Quem me levará até Edom?10 Não nos rejeitaste tu, ó Deus? Não sais, ó Deus, com os nossos exércitos.11 Dá-nos auxílio contra o adversário, Pois vão é o socorro da parte do homem.12 Em Deus faremos proezas: Porque é ele quem calcará aos pés os nossos adversários.